genom lägre pris, synas beräknade för en störr läsarekrets och således äfven för de ringare folk klasserna, såsom isynnerhet tidningar och bro oIehyrer. I skrifter af denna art må ej heller til låtas det, nu ofta framträdande, för folkets reli glösa och moraliska tillstånd förderfliga sträfvan det att angripa de religiösa sanningarne och er sätta dem genom resultatet af filosofiska deduk tioner. Otillåtligt, alt tryckas, är vidare allt son sårar goda seder. Censorn åligger alltså, att vä gra tryckning för sådana skrifter och uppsatser som antingen i hänseende till föremålet eller ut trycken äro osedliga, men isynnerhet sådana, a hvilka förförelse till immoralitet äro att befara 4) Tillåtelse till tryckning vägras? vidare sådan I skrifter, som såra värdigheten, den inre och yttr tryggheten vare sig hos preussiska staten eller d öfriga tyska förbundsstaterna, som alltså utveckl teorier, hvilka åsyfta att rubba de i preussiska mo narkien eller i tyska förbundsstaterna gälland författningar, eller sträfva att i preussiska stater Teller i tyska förbundsstaternma uppväcka obelåten het och missnöje med gällande författningar; el ler som involvera, försök, att inom eller utom landet stifta partier eller lagstridiga föreningar, elle alt i gynnsamt ljus framställa sådana partier i andr: land, som arbeta på författningarnas omstörtning leller som slutligen innehålla förolämpningar mol Ide med Preussen i vänskoplig förbindelse stående cämmande rezeringar eller de personer, hvaraf desss as. Häraf följer redan, att, hvad i allmänhet ber inländska angelägenheter, intet yttrande må af censuren tillåtas, hvarigenom värdigheten hos Konungen, det kungliga huset eller dess medlemmar elier hos konungadömet öfverhufvud angripes eller äfventyras, eller staten, dess inrättningar och organer nedsättas. Men för att ock i speciella fali urskilja, i hvad mån, i synnerhet med hänseende till tidningar och flygskrifter, yttringar öfver a)statsförfattningen, b) lagstiftningen, c)statsförvaltningen, kunna af censor tillåtas, böra efterföljande stycken tagas i: betraktande: För det första, må, i seende till statsförfattningen, inga yttringar tryckas, som angripa preussiska staions monarkiska p ip eller de bestående ständernstitutionernas legligen stadgade grunder, eller som söka uppreta till obelåtenhet med den monarkiska principen eller med nämnde institutioner. För det andra, hvad lagstiftningen beträffar, så må omdömen eller yttranden i tryckt skrift, öfver vare sig redan gällande lagar eller utkast dertill, blott då medgilvas, när de ske i en beskedlig, anständig välment form och afsigt; fondtliga, arga, eller i en oanständig förkastande ton atiattade omdömen öfver sådane lagar eller utkast dertill, må censor ingalunda tillåta. För det tredje och med hänseende till förvaltningens åtgärder och myndigheternas bandlingar, är det äfven tillåtet att i till tryck bestämda skrifter, värdera dem och i de särskilda förvaltningsgrenarne antyda eller föreslå nyttiga förbättringar, så vida dessa ske i anständig form och i välment afsigt. Omdömen rörande särskilda ecmbetsmäns och myndigheters embetshandlingar, måste likväl afhålla sig från all personlig kränkning, och inskränka sig till uppskattandet af bestämda, klart framställda fakta. Enligt: hvad sålunda föreskrifvet är , har censorn, vid frågan huruvida ban äger tillåta yttringar rörande staten, dess inrättningar, dess lagstiftning, dess förvaltning eller dess organer, att akta på icke blott skriftens innehåll utan ock tonen och syftningen. I passioneradt eller oanständigt språk skrifna uppsatser eller passager kunna icke fillåtas. En i välvillig syftning och anständig form uttalad kritik, som vill undervisa, råda och derizxenom gagna och förbättra, skall icke hindras. Hån eller förolämpning af lagligen bestående inrättningar, eller myndigt, nedsättande tadel af dem äro aldrig tillåtne. Icke heller kunna sådane arliklar till tryck tillåtas, som åsyfta att utså tvedrägt mellan de i landet existerande stånd el! ler att uppreta dem sins emellan eller mot re-: seringen. I alla dessa fall är det likgiltigt om den fiendtliga syftningen visar sig rätt fram, eller döljer sig under anförandet af bestämda fakta eller rykten. Också må det ej ursäkta, om yttranden, som efter föreskrifne grunder äro otillåt-? ne, blifvit förut tryckte. Huruvida yttranden rörande tyska förbundet, de särskilda förbundsstaterne, deras regenter och regeringar, såsom ock rörande andra främmande stater och regeringar iro till tryck tillåtne eller ej, är genom ofvangilne stadganden tillräckligt bestämdt; 35) slutligen må censor icke till tryck tillåta något som åsyffar kränkning af andras, personliga, goda namn Och rykte. Berlin d, 34 Januari 4843. StatsMinisteriet. Prinsen af Preussen. v. Boyen. Mäher. v. Nagler. Rother. Grefve v. Alvensleben. Eichhorn. v. Thile. v. Savigny. v. Bodelschwinz. Srefve till Stolberg. Grefve v. Arnim. -m e3 ee I Cd — Skrädderiarbetaren Hulten, som förmodades lafva deltagit i kassakiststölden, har i natt blifvit grien å lägenheten Cathrinelund, utom norr tull. Till an har man ajast dan unnatänrlttan att . äfetran