genom lägre pris, synas beräknade för en störr
läsarekrets och således äfven för de ringare folk
klasserna, såsom isynnerhet tidningar och bro
oIehyrer. I skrifter af denna art må ej heller til
låtas det, nu ofta framträdande, för folkets reli
glösa och moraliska tillstånd förderfliga sträfvan
det att angripa de religiösa sanningarne och er
sätta dem genom resultatet af filosofiska deduk
tioner. Otillåtligt, alt tryckas, är vidare allt son
sårar goda seder. Censorn åligger alltså, att vä
gra tryckning för sådana skrifter och uppsatser
som antingen i hänseende till föremålet eller ut
trycken äro osedliga, men isynnerhet sådana, a
hvilka förförelse till immoralitet äro att befara
4) Tillåtelse till tryckning vägras? vidare sådan
I skrifter, som såra värdigheten, den inre och yttr
tryggheten vare sig hos preussiska staten eller d
öfriga tyska förbundsstaterna, som alltså utveckl
teorier, hvilka åsyfta att rubba de i preussiska mo
narkien eller i tyska förbundsstaterna gälland
författningar, eller sträfva att i preussiska stater
Teller i tyska förbundsstaternma uppväcka obelåten
het och missnöje med gällande författningar; el
ler som involvera, försök, att inom eller utom
landet stifta partier eller lagstridiga föreningar, elle
alt i gynnsamt ljus framställa sådana partier i andr:
land, som arbeta på författningarnas omstörtning
leller som slutligen innehålla förolämpningar mol
Ide med Preussen i vänskoplig förbindelse stående
cämmande rezeringar eller de personer, hvaraf desss
as. Häraf följer redan, att, hvad i allmänhet be-
r inländska angelägenheter, intet yttrande må
af censuren tillåtas, hvarigenom värdigheten hos Ko-
nungen, det kungliga huset eller dess medlemmar
elier hos konungadömet öfverhufvud angripes el-
ler äfventyras, eller staten, dess inrättningar och
organer nedsättas. Men för att ock i speciella
fali urskilja, i hvad mån, i synnerhet med hän-
seende till tidningar och flygskrifter, yttringar
öfver a)statsförfattningen, b) lagstiftningen, c)stats-
förvaltningen, kunna af censor tillåtas, böra efter-
följande stycken tagas i: betraktande: För det
första, må, i seende till statsförfattningen, in-
ga yttringar tryckas, som angripa preussiska sta-
ions monarkiska p ip eller de bestående ständer-
nstitutionernas legligen stadgade grunder, eller som
söka uppreta till obelåtenhet med den monarkiska
principen eller med nämnde institutioner. För
det andra, hvad lagstiftningen beträffar, så må
omdömen eller yttranden i tryckt skrift, öfver
vare sig redan gällande lagar eller utkast dertill,
blott då medgilvas, när de ske i en beskedlig,
anständig välment form och afsigt; fondtliga, arga,
eller i en oanständig förkastande ton atiattade om-
dömen öfver sådane lagar eller utkast dertill, må
censor ingalunda tillåta. För det tredje och med
hänseende till förvaltningens åtgärder och myn-
digheternas bandlingar, är det äfven tillåtet att i
till tryck bestämda skrifter, värdera dem och i de
särskilda förvaltningsgrenarne antyda eller föreslå
nyttiga förbättringar, så vida dessa ske i anstän-
dig form och i välment afsigt. Omdömen röran-
de särskilda ecmbetsmäns och myndigheters em-
betshandlingar, måste likväl afhålla sig från all
personlig kränkning, och inskränka sig till uppskat-
tandet af bestämda, klart framställda fakta. En-
ligt: hvad sålunda föreskrifvet är , har censorn,
vid frågan huruvida ban äger tillåta yttringar rö-
rande staten, dess inrättningar, dess lagstiftning,
dess förvaltning eller dess organer, att akta på
icke blott skriftens innehåll utan ock tonen och
syftningen. I passioneradt eller oanständigt språk
skrifna uppsatser eller passager kunna icke fillå-
tas. En i välvillig syftning och anständig form
uttalad kritik, som vill undervisa, råda och der-
izxenom gagna och förbättra, skall icke hindras.
Hån eller förolämpning af lagligen bestående in-
rättningar, eller myndigt, nedsättande tadel af
dem äro aldrig tillåtne. Icke heller kunna såda-
ne arliklar till tryck tillåtas, som åsyfta att utså
tvedrägt mellan de i landet existerande stånd el!
ler att uppreta dem sins emellan eller mot re-:
seringen. I alla dessa fall är det likgiltigt om
den fiendtliga syftningen visar sig rätt fram, eller
döljer sig under anförandet af bestämda fakta el-
ler rykten. Också må det ej ursäkta, om ytt-
randen, som efter föreskrifne grunder äro otillåt-?
ne, blifvit förut tryckte. Huruvida yttranden rö-
rande tyska förbundet, de särskilda förbundssta-
terne, deras regenter och regeringar, såsom ock
rörande andra främmande stater och regeringar
iro till tryck tillåtne eller ej, är genom ofvan-
gilne stadganden tillräckligt bestämdt; 35) slutligen
må censor icke till tryck tillåta något som åsyf-
far kränkning af andras, personliga, goda namn
Och rykte. Berlin d, 34 Januari 4843. Stats-
Ministeriet. Prinsen af Preussen. v. Boyen. Mäh-
er. v. Nagler. Rother. Grefve v. Alvensleben.
Eichhorn. v. Thile. v. Savigny. v. Bodelschwinz.
Srefve till Stolberg. Grefve v. Arnim.
-
-m
e- 3 ee I
-
Cd
— Skrädderiarbetaren Hulten, som förmodades
lafva deltagit i kassakiststölden, har i natt blifvit gri-
en å lägenheten Cathrinelund, utom norr tull. Till
an har man ajast dan unnatänrlttan att . äfetran