tecknade en passionerad känsla, densamma som förde min penba; jag skref med sanning. Jag skickade boken till trycket, och mitt namn ble! en hemlighet mellan utgifvaren och mig. Lyckan var med mig; min roman tog farten, inom fjorton dagar var första upplagan utgången. Jag bade skildrat några karakterer; man trodde sig se allusioner, man ville läsa sjelf. d Ernst intogs mycket af min nya roman och dess anonyme författare; de mest extravagant: gissningar gjordes; jag hade mod att tiga, till och med för honom sjelf. Ackl hvarföre bibehöll jag icke alltid detta mod! kanhända skulle ban då ännu bedraga mig. Jag trodde mig märka att hr de Change började bli tankspridd i mitt sällskap, att mitt samtal icke var honom nog, att han visade sig mindre öm. Detta ombyte gjorde mig kall om bjertat; det nästan nedslog mitt mod jag beslöt försöka en yttersta ansträngning Ån dra upplagan af min bok var färdig; jag lät sätt: mitt namn på titelbladet. De blef ett samtals ämne i Paris. pDetta tilldrog sig i förrgår. Ernst kom icke; han skref endast ett par ord titl ursäkt; jog kän de mig sårad deraf. Om aftonen på operan ta lade han knappt mig till Alla komplimenterade mig, endast han förblef kall: detta förskräckt mig. Han förde mig hem, och-då vi blefvo ensamna, närmade jag mig honom. Han fixerade mig mycket skarpt. Hvilken toitelt, min fru) sade han med ironi: ni vill då icke att något end: af edra förträden skall blifva doldt! pErnst!, utropade jag, hvaraf kommer denn: stränghet? detta språk? älskar ni mig icke längre?