vå Sveriges kust, till riket inkom, hvilken samman-
agne qvantitet öfversteg importen af ull är 1840 med
583.483 T.
Tillverkningen af kamullsväfnader utgjorde 36, 772
nar, mest flaggduk, eller 5,028 alnar mindre än år
1840. Fabrikationen af fianell hade minskats ifrån
17,754 alnar till endast 2,804 alnar. Af bombasin
och kamlott, hvaraf någon tillverkning vid inhemska
abrikerne icke egde rum, införtullades deremot sam-
ma år 4,207,633 alnar, eller 236,541 alnar mera än
iret förut. Importen af flanell uppgick till 4,7235 al-
nar och af kamullsgarn till 40,6077 t.
: Bonvulls- och linneräfnadsfabrikerne. Vid Mt fa-
briker, hvarest väfstolarnes antal ökats med 350 st.
och arbetarnes med 48, har tillverkningen uppgått
Lill 4,352,874 alnar egeritliga väfnader; bestående huf-
vudsakligen af kaliko, hvitt bomullslärft och gingang,
samt 443,447 st. diverse slags dukar, i värde 510,454
Rdr. Fabrikationen hade ökats, till gvantiteten med
56,0352 alnar och 52,430 st.d ukar, samt i värde med
59,646 Rdr. Rydboholms mekaniska bomullsväfnads-
fabrik hade år 49414, likasom de föregående åren, den
största. tillverkningen, 646,164 alnar, be tående af
vita bomullsväfnader. Dernäst var tillverkningen
störst vid S. L. Lamms et son fabrik, Heleneborg i
Stockholm, och uppgick till 285,739 alnar färgade och
ofärgade väfnader af åtskilliga slag. Af damast och
dräll var tillverkningen år 4844 betydligast vid A.
F. Garbergs fabrik i Gefle, der den utgjorde 8,008
alnar.
Införtullade blefvo 536,300 alnar hvita och färgade
omullsväfnader, och utförde 473,409 alnar. Importen
deras den för år 4240 uppgif
aa med 33,331 al-
nar, hvaremot exporten ökats med 64,532 alnar. Qvan-
titeten af importerade linnevär nader utgjorde 4 178,549
alnar, eller obetydligt mer än importen är 4840. Ex-
porten uppgick till 304, 000 alnar, och öfversteg alltså
utförselqvantiteten med 66,827 alnar.
Af hvitt bomullsgarn införtullades 426,110 I un-
der 42 96 efter Engelsk beräkning, samt 4,203,140
vid och öfver samma nummer, utgörandå 3,542 ,
som i följd af strandning inkom. Denna samman-
tagna qvantitet öfversteg med 226,524 garn under
förstnämnde nummer, samt med 236,14 IT af de hö-
gre numrorne importen af sådana varor år 4840.
Införseln till riket af lin uppgick endast till 238
LÖ, men året förut hade in! kommit 49,499 LU, hvar-
igenom inhemska behofvet af denna vara äfven för år
41844 kunnat fyllas. Exportenaf lin uppgick till 4,328
LG, eller 344 L4 mer ån år 4840.
Mekaniska bomullsspinnerierna, till antalet 8, åstad-
kommo 4,126,422 I diverse sorter bomullsgarn, hvil-
ket unders ger den år 4840 tillverkade med, 280,846
TB. . Denna skilnad i tillverkningsgvantiteten uppkom
derigenom, att Strömma spinnerifabrik, hvars fabri-
kation af bomullsgarn år 4840 utgjorde 347,3572 IK,
men hvilket verk, vid slutet af samma år, genom
vädeld förstördes, år 4844 endast lemnade en tiliverk-
ning, vid den nybörjade inrättningen, af 3,717 T.
Den största fabrikation i denna väg egde rum vid
bolaget Bohnstedt et Bergmans spinneri i Stockholm,
derest den utgjorde 472,914 TD. Dernäst var tiliverk-
ningen betydiigast å bolaget P. W. och J. J. Bergs
spinneri vid Nääs, i Elfsborgs län, samt vid det af
handlanden G. F. Hennig anlagaa spinneri i Göthe-
borgs och Bohus län, Rosendahl kalladt, hvarest spå-
nadsqvantiteten uppg ick, å förra stället till 232,051
t, och å det sednare till 479,034 TT.
År 4844 inkom till riket 4,85 55,564 t bomull, hvaraf
23,130 TT, i följd al strandning på svenska kusten,
eller 2,4177 mera än 1840.
— Segel-. och tältduksfabrikerna, 44 till antalet, till-
verkade under året 477,690 alnar segelduk, deraf 8,427
alnar af bomull, alltsammans i värde upptaget till
270,158 Rdr. Produktionen öfversteg sålunda den år
41240 åstadkonina, till qvantiteten med 39,933 alnar,
och i värde med 20,05G Rdr. Liksom de föregående
åren var fabrikationen betydligast vid handlanden
Gibsons fabrik vid Jonsered, i Götheborgs och Bohus
län, hvarest åstadkommos 5347,000 alnar segelduksväf-
nader, eller omkring , afhela segelduksfabrikationen:
i riket.
Importen af utländska segelduksväfnader uppgick
under året till endast 5,542 alnar, eller 44,300:alnar
mindre än år 4840. Exporten deremot af sådane va-
ror utgjorde år 1841 50,049 alnar, bvilken med 22,409
alnar öfverstiger det förututgångna ärets utförselsqvan-
litet. Af hampa införtullades förstnämnda år 8,503
ST, hvilken varumängd understiger importen af slikt
råämne år 4840 med 3,901 SE.
eo Sid: nfabrikerna, hvilkas antal var 45, visade en
tillverkning af 423,296 alnar diverse slag af siden-
alngods, samt 440,450 st. dukar och florshufyor, allt-
sammams värderadt till 878,1448 Rdr. Fabrikationen
af egentliga väfnader mineledos med 20,3389 alnar;
nen antalet af dukar ökades deremot m ed 235,250 st.,
så att värdet å hela tillverkningen är 4844 beräknades
till 8,749 Rdr mer, än det, hvartill 4840 års fabri-
kation äro upptagen. Af sammet väfdes under äret en-
dast 236 alnar, som icke utgör fullt hälften af pro-
duktionen utaf s da n vara aret förut.
Eland sidenfabrikanterre hade bolaget Mazer et
Comp. den störsja tillverkningen, uppgående till ett
värde af 404,864 Rdr. Dernäöst var fabrikationen be-
tydligast hos fabrikbelaget Casparsson et Schmidt, hvar-
est sidenvaror, värderade till 25,673 Rdr, voro förfär-
digode.
Importen af silke utgjorde 357,194 ET, eller 5,049
I mera än är 4240. At hel- och halisidenväfnader
införtullades för ett värde af 269,029 Rdr, deraf
sammet för 25,686 Rår, och felb, hvaraf ej något
inom riket samme år tillverkats, för 253,540 Rdr.
Hela importvärdet understeZ det å importen afsiden-
väfnader år 4840 upptagna värde med 58,234 Rdr.
SAST TRAINER TS ORAL ANTETEO S
FA re kk hdn astösininn törn