männen. Han har till och med lyckats att stift:
oenighet mellan det konstitutionella gardet och
stadsborgarne, samt högtidligt förklarat: att äran:
väg endast numera kan gå öfver Lafayettes hul
vud och Louvrens ruiner. Flere högre embets-
män hafva blifvit nedstuckna på gatorna och :i
åtskilliga förnäma hus har man funnit maten för-
giftad.n
Än konungen, den fromsinte Ludvig?, afbröt
Godier.
Necker uppehåller hans mod, änskönt de för-
färligaste sarkasmer, som dagligen flöda istörtsku-
rar öfver dem båda. Samma morgon jag lemna-
de Paris, voro tvenne karrikaturer uppklistrade
öfver ingången till slottet. Den ena föreställde
Ludvig och Necker, som omfamna och kyssa hvar-
andra, då konungen tappar kronan och utbrister:
farväl min dynasti. Bakom Neckers rygg står
Nemesis med upplyftad dolk och hviskar i mi-
nisterns Öra: för en judaskyss. Den andra rit-
ningen framställde drottningen i kardinal Rohans
biztstol, der hon utbyter sitt radband mot ett
Perlband.,
Och under allt detta hoppas hofvet på bajo-
netterna, kan jag tänka? frågade den gamle em-
betsmannen oroligt sin gäst.
Militären sluter sig till folket. Så hafva ofti-
cerarne vid regementet Basigny med en mun för-
klarat sig icke vidare ämna hörsamma konungens
befallningar, och detta olydnadens exempel har
vunnit behag inom armeen. Serdeles bekymrad
lär man ock vara för oss i Normandie; ty då jag
uppvaktade marskalk Montmorency, gaf han mig
till kommendant Belsunce här i Caen en vigtig
depesch, som skulle innehålla ordres alt vara på