gar, bestående enligt här tillimpade krigslagar i mörk
arrest och prygel, af hvilka det sistnämnda allt mer
och mer vikit för det förra, som af erfarenheten be-
funnits mera intensivt verksamt. Dessa inrättningar
fortfara att uppfylla sitt ändamål, såsom för kronan
och i synnerhet för flottan och sjöförsvaret ganska
nyttiga, samt relatift föga kostsamma arbetsanstalter.
Det ligger på en gång något tillfredsställande och be-
synnerligt deri, att de förträffliga befästningsarbeten,
som snart hlifva fullbordade på Kungsholmen, kunnat
utföras endast af-fångar, och att menniskor, som för-
ut genom sina oordningar, laster och förbrytelser
stört enskild frid och säkerhet, samt injagat fruktan
och skräck inom landet, numera, under en allvarlig
och noggrann tillsyn, på ett gagneligt sätt använde,
skola i sin mån bidraga till rikets försvar och tryg-
gande af allmän säkerhet emot yttre fara.n os
Enligt inkomne uppgifter från konduktören Åbom
af d. 20 sistl. December hafva till de nya länsfångel-
serne år 418492 blifvit använde fångdagsverken från
länshäkten
I Linköping 4222 dagsverken, och bland fångarne
ingen oordning förefallit, med undantag att 4 för-
sökt att rymma, men af öfrige fångarne angilven,
genast blifvit ertappad.
I Christianslad 3424. Ingen anledning till miss-
nöje förefunnits, fångarne hafva ordentligt och
villigt utfört, hvad dem blifvit föreskrifvet.
I Stockholm 29924. Inga oordningar hafva före-
fallit bland arbetarne, med undantag af 2:ne fån-
gar, som tillgrepo några mindre effekter samt
rymde, men ertappades kort derefter.
I Carlstad 692. Fångarne hafva under arbetstiden
uppfört sig väl.
Man klagar i allmänhet öfver brottens tillväxt, men
denna klagan är till stor del ogrundad; officiella upp-
gifter visa, att brotten, ätminstone de gröfre, under
sednare åren cj tilltagit, men de åtalas och omtalas
(det sednare särdeles i tidningarne) mera än förr.
I hela riket utgjorde de för första klassens brott
sakfällde personers antal under de 5 åren:
18531—1833. 546,
1835—1840. 444.
Hvad särskildt Skaraborgs län beträffar, så synes af
domstolarnes offentliga uppgifter, att brotten under de
40 sista åren ej varit i tilltagande. De i detta län
för första klassens brott sakfällde voro under 10 år
1830—1839 inalles 65 cller i årligt medela! 6 77,; för
år 1840 uppgick antalet till endast 5.
Med de i petitionerne särskildt omnämnde brott
har förhållandet inom nämnde län varit följande:
sakfälde
För mord, dräp, För stöld och
rån och rofveri. snalleri.
1331 4. 129.
1832 35. 432.
1833 3. 4144.
1834 4. 26.
4835 35. 30.
1836 — NN.
1837 2. un.
1838 2. 95.
1839 2. 112.
1840 4. 96.
Enligt Just. Statsministerns tryckta årsberättelse af
d. 28 Aug. 1841 hafva i länets förvaringshäkten för
undergående af ransakning eller fängelse vid vatten
och bröd varit insatte:
4835 621 personer
1836 633
1837 582
4838 307
1839 357
Deras antal, som för försvarslöshet och olofligt kring-
strykande blifvit i nämnde länshäkte insatte, var
1853 137 personer
18356 ATA
4857 186
4838 e 195
1839 146
Man behöfver endast kasta en fiygtig blick på des-
sa tabeller för att finna, att egentligen med missväx-
tar och dem åtföljande nöd brotten tilltaga, och att
antalet genast minskas då en god skörd inträffat.
Alla andra orsaker äro obetydliga i jemförelse här-
med. Måtte vederbörande besinna detta. De hafva
då en god anvisning, att förekomma många olyckligas
första steg på brottets bana.,