san bland sällskapet; dels under en liten tur ge-
nom några orter inuti landet, utan att han der-
vid följt någon visS plan. Det är således i or-
dets egentliga bemärkelse hvad man kallar rese-
intryck, enligt hvad äfven ordet: notes på titel-
bladet angifver,) men innefattar icke dess min-
dre, såsom det kunde väntas af en i konsten att
berätta så utmärkt författare, flere underhållande
och läsvärda skildringar af en och annan allmän
inrättning; och berättelsen om Laura Bridgman,
om Dårhuscet, om besöket i Pensylvaniafängelset,
som vi infört i öfversällning, hafva troligen der-
om öfvertygat läsaren... Kanske äger likväl, i af-
seende på sjelfva saken, ingen af dessa beskrifnin-
gar ett så stort intresse, som den skildring han
gör af bomullsfabrikerna i Lowell, och hvilken vi
tagit till ämne för dagens följetong. Under det
man så ofta hör talas om de knappa vilkor och
ansträngningar, som de flickor, hvilka arbeta i de
engelska bomullsfaktorierna, äro underkastade, äf-
vensom det usla och framsläpande Hf som der i
allmänhet är fattiga fruntimmers lott, elier då
man af erfarenheten känner, huru arbetarne vid
de svenska manufakturerna stundom äro ansedde
af sina herrar, och hvilket aristokratiskt svalg åt-
skiljer de förre från de sednare, så företer den
Amerikanska manu sfakturinrättningen, med sina der
rådande plägseder, en för menniskovännen så till-
fredsställande målning, alt man vore frestad alt
tro teckningen deraf hemtad ur fantasien mera än
ur verkligheten, om ej denna vitsordades äfven
af andra författare, söm hafva mera utförligt ut-
låtit sig om Amerika. Imedt ertid visar detta
bland många andra exempel, hurusom det så illa
anskrifna demokratiska statsskicket äfven inverkar
på individernes sociala ställning, jemnar afstånden
emeilan klasserna, och låter äfven den arbetande
klassen komma i åtnjutande af åtminstone någon
del af civilisationens och hyfsningens fördelar,
hvilka, så vida det medg gilves, att de innehålla nå-
got godt öfverhufvud, man väl måste önska att
se spridda till elt så stort antal som möjligt.
Denna verkan af statsskicket på individens sam-
hällsbelägenbet kan man för öfrigt äfven varse-
blifva redan i Frankrike, och äfven just uti qvin-
nans belägenhet, som der eger en vida större be-
tydenhet och har flera utvägar att försörja sig, än
i England, utan att derföre vilja förneka allt det
stora och utmärkta, som den stolta Brittiska ön i
andra hänseenden kan framte.
) Hr Dickenss ifrågavarande resa var egentligen ett
slags diplomatisk beskickning, som dock iftke beko-
stades af engelska regeringen, utan afåtskilliga bok-
förläggare i London, och hade för ändamål att sö-
ka tillvägabringa någon öfverenskommelse om öm-
sesidig copyright mellan England och Förenta Sta-
terna, hvarigenom en författare eller förläggare i
det ena landet skulle få åtnjuta äganderätt till sina
arbeten eller förlager i det andra, så att en Engelsk
bok icke skulle få eftertryckas i Amerika eller en
Amerikansk i England, utan serskildt tillstånd ar
ägaren i det andra landet. Detta bemödande, hvarom
Dickens, besynnerligt nog, nämner nästan ingenting
i sina rescanteckningar, understöddes äfven af nå-
gra bland de Amerikanska tidningarne, men mot-
arbetades af många andra, på den anförda grunden,
att den Amerikanska publiken derigemom skulle gå
miste om den förmånen, att nu få läsa de bästa
Engelska författare eftertryckte uti en mängd upp-
lagor för ett otroligt billigt pris, och att intet skäl
funnes hvarföre man skulle afsäga sig en sådan för-
mån. En af de större amerikanska tidningarna har
ock vid recensionen af Dickens resebeskrifaing
likasom velat låta förstå, att bristen på medhåll i
nyssnämnda afseende från den amerikanska pressen
varit en mäktigt bidragande orsak till den bitter-
het som han visar cmot densamma.
a
— Frey, tidskrift för vetenskap och konst, för-
ta häftet för år 4843, har nu utkommit. Det
nnehåller 96 sidor, hvaraf de första 34 upptaga
f emafhandiing om undrets begrepp, tänk barhet,
rerklighet och v rde, ar mm A. Caristen, de på-
DO