Till Redaktionen af Aftonbladet! En gammal bekant anhåller om plats i tid ningen för nedanstående rader. Svenska Minerva innehöll i går följande upp sats: Allmänheten vet, att H. M. Kejsaren af Rysslan afsändt, uti Amiral von Heidens person, ett särskilc sändebu:! till H. M. Konungen, för att öfverlemn en lyckönskningsskrilfvelse från Kejsaren, i anlednin pal Konungens Regerings-jubileum, äfvensom att dett psändebud inträffade här och hade sitt företräde sjelty jubeldasen, samt sednare på aftonen bevistade Bo: gerskapets bal på Börsen. — För den gamie bekant som utvilver de bekanta brefyen om ställningar oc förhållanden, ligger häruti en ödets ironi, som nå hända kunnat förutses, men som han icke råkad patt föratse, när han författade sitt sednast utkomn ,VI Bref, och deruti afhandlade det nuvarande Sven ska Hovets förhållanden till utrikes makter. ÅA! minstone tyckes en serskilt beskickning, vid ett till pfälle sådant som detta, hvarken innebära ett visand pal länderna, eller af tungan emot det Svenska Ho vet. Måhända gifves i Europa något Hof, af vid ,större betydenhet i politiskt hänseende, än det Sven ska, som torde förgäfves önska sig en dylik beskick nNID2. Så lånst Minervas jubel-artikel. Hvad af de ljusligen skönjes är, att ankomsten af en rys complimenteur verkat serdeles läskande Pp samhällets höjder; men denna företeelse bevisa ingentinz emot, hvarken åsigterna i VI:e Brefve eller författarens förutseende. Detanmärkta miss förhållandet står ännu fast, att Sverige inpå tre dje året representeras af en Envoyc t Petersburg medan endast en Charg daffaires från det hålle finnes i Stockholm. Det ryska särskilda sände budet gör vid detta tillfälle hos vårt hof blott e contra-visit för den svenska särskilda beskick ningen i fjol till det Kejserliga silfverbröllope (under det att svensk Envoy dessutom fann der på stället). Det är rätt och slätt: betald som qvitteras, ingenting vidare, och lönar sålede ej serdeles mödan att pösa öfver. Begge lyck önskningarne afse till och med precist lika sto tidrymd, elier 25 år. Det enda, som återstår at