Till Redaktionen af Aftonbladet!
En gammal bekant anhåller om plats i tid
ningen för nedanstående rader.
Svenska Minerva innehöll i går följande upp
sats:
Allmänheten vet, att H. M. Kejsaren af Rysslan
afsändt, uti Amiral von Heidens person, ett särskilc
sändebu:! till H. M. Konungen, för att öfverlemn
en lyckönskningsskrilfvelse från Kejsaren, i anlednin
pal Konungens Regerings-jubileum, äfvensom att dett
psändebud inträffade här och hade sitt företräde sjelty
jubeldasen, samt sednare på aftonen bevistade Bo:
gerskapets bal på Börsen. — För den gamie bekant
som utvilver de bekanta brefyen om ställningar oc
förhållanden, ligger häruti en ödets ironi, som nå
hända kunnat förutses, men som han icke råkad
patt föratse, när han författade sitt sednast utkomn
,VI Bref, och deruti afhandlade det nuvarande Sven
ska Hovets förhållanden till utrikes makter. ÅA!
minstone tyckes en serskilt beskickning, vid ett till
pfälle sådant som detta, hvarken innebära ett visand
pal länderna, eller af tungan emot det Svenska Ho
vet. Måhända gifves i Europa något Hof, af vid
,större betydenhet i politiskt hänseende, än det Sven
ska, som torde förgäfves önska sig en dylik beskick
nNID2.
Så lånst Minervas jubel-artikel. Hvad af de
ljusligen skönjes är, att ankomsten af en rys
complimenteur verkat serdeles läskande Pp
samhällets höjder; men denna företeelse bevisa
ingentinz emot, hvarken åsigterna i VI:e Brefve
eller författarens förutseende. Detanmärkta miss
förhållandet står ännu fast, att Sverige inpå tre
dje året representeras af en Envoyc t Petersburg
medan endast en Charg daffaires från det hålle
finnes i Stockholm. Det ryska särskilda sände
budet gör vid detta tillfälle hos vårt hof blott e
contra-visit för den svenska särskilda beskick
ningen i fjol till det Kejserliga silfverbröllope
(under det att svensk Envoy dessutom fann
der på stället). Det är rätt och slätt: betald
som qvitteras, ingenting vidare, och lönar sålede
ej serdeles mödan att pösa öfver. Begge lyck
önskningarne afse till och med precist lika sto
tidrymd, elier 25 år. Det enda, som återstår at