BLANDADR ÄMNEN: —— — LÄKAREKONSTEN, SÅSOM MEDEL TILL FÖRBÄTTRIN AB MENNISKOKROPPENS FORMER. Vid franska medi cinska akademiens sednaste årshögtid uppläste Roy er: Collard, rörande detta ämne en afhandling, met titel Organoplastie hygienique, som för tillfälle väckte mycken uppmärksamhet och för hvars in nehåll vi här lemna en kort redogörelse: Då,, säger förf., hygienen alltid förmår at med regimens tillhjelp väcka eller modifiera de: vitala verksamheten, höja eller nedstimma kraft terna och till en viss grad leda de organiska ope rationerna; till hvad grad skulle icke en ändamåls enlig och systematiskt ordnad regim förmå at modifiera organerna genom näringsmedlen, att någon mån bilda dem sådane, som vi vilja haf va dem, att utbilda det eller det partiet och min ska eller undertrycka ett annat, att, med ett ord genom konstens tillhjelp förändra, om icke de grund väsendtliga i kroppens konstitution, åtmin stone dess mest variabla former och hvad mai kallar dess temparement. Såsom bevis på de inflytande regimen utöfvar å organiska kroppa anför förf. några fakta, dels ur växt-, dels ur djur riket. Af de förändringar växtrikets alster underg till form, färg och inre egenskaper, hafva vi er del dagligen för ögonen i trädgårdskonstens ska pelser; andra äro mindre kända. Om man, säge Liebig, undandrager en växt qväfvets inflytande skall den väl frambringa blad, men icke frön, vä socker och stärkelse, men ieke växtlim. Vild: moroten är seg och träig, genom fortsatt odling och gödsling har det lyckats herr Vilmorin at! gifva henne ett tjockt och saftigt kött. Meloner. vattnade med purin efter hr Pavis metod, hafvz uppnått en vigt af ända till 43 skålp. Van Mons hade tyckt sig förmärka, att de flesta frukter : våra trädgårdar vanslägtas och med tiden alldele: förderfvas, föreställande sig att detta härrörde från den långa tid, som förflutit från deras första odlande, samt att hvarje art bade blott en begränsad tid för sitt fortfarande. Han föll derföre på den tankan, att söka deras förbättrande på ett sätt, som stod i analogi med läkarenas sätt att förbättre vaccinen, genom att taga ny materie af kokopporne. Han sådde kärnorne af vilda frukter, och sådde om igen de nya trädens kärnor i flera generationer; efter 3 generationer och 20 års förlöpt lemnade kärnfrukterna en tillfredsställande produkt och detsamma inträffade med stenfrukterna efter 4 generationer och 45 års förlopp. De hafva förbättrat sig med hvarje ny generation. Djurriket har i sednare tider lemnat icke mindre märkbara resultater af en afsigtsmässig regims inflytande. Bakewells framgång i försöket att förändra boskapsracerna är allmänt bekant. Han ville hafva oxar med mycket kött och ringa ben, och efter 43 års försök, hade han utbildat en