vanligen : dock: först fallet då mamma fått sig en favorit, som bon vill göra lycklig med sin dotters hand — då går hon der och nöter och nöter, i evighet ett och detsamma. Är det ej sannt eler huru? På aftonen bjöd naturligtvis brudgsummen sin brud till dans, den var sirlig och vacker alt åskåda; men då han svängde om med svärmor, kunde man rigtigt gråta af rörelse. Men löjtnanten? Jo löjtnanten var värd, och fullgjorde sin tjenst med den största munterhet. Det är ändå besynnerligt, men likväl förklarligtOrsaken till hans säkra hållning var den, att en al hans vänner, en läkare, som en tid förut undersökt aktvariens bröst, sagt honom att aktuarien ovilkorligen skulle snart dö ilungsot. Löjtamten kände den säkerhet, med hvilken hans vän kunde bestämma bröstets tillstånd hos en patient, och han såg derföre aktuarien i andanom i kistan och inspikad, redan ett halft år förut. Hvad gjorde dröjsmålet och aktuariens mellankomst, halftannat år går snart och då skulle Ulla våra hans. Han till och med i sitt sinne tackade den gode aktuarien, som genom sin person gjorde Ulla myndig och obercende al sin mors inflytande. i Löjtnanten -kände allt för väl den goda mammans svaga: sida, men han kunde ej vara stel, e kruserlig, var ingen kammarkarl, skrattade gerna tänkte ej så mycket på damernas fina känslor som på att vara glad med de glade och sörjandt med de sorgsne. Alt det der gick ej an då mat ville stå vär hos mamma Tackling, som fordrads krus och komplimenter och mstadga, det vill sä ga en viss grad al tråkigbet. Fan bade sålede hittills haft intet att hoppas, nu hade ban, på grund af något fel i aktuariens bröst, allt al hoppas. LR Det var således ej svårt alt vara värd på et sådant bröllop; ban nästan tyckte att det va hans eget, så säker var han på aktiuariens lung och på hans frus hjerta. 9. (Slutet följer.) — Svår rörräcenner. En barberare, som bli vit skrämd af ryktet att verlden skulle Törgås det! år, sade ängsligt till en af sina kunder; Det är s kert att verldens undergång inträffar i är. Den