Rec. yttrar vidare, att närvarande årsberättelse p sitt vanliga utförliga sätt,, mest fäster sig vid phytc graphien men mera knapphändigt affärdar de ö rige allmänna afdelningarne. — Utförligheten bord väl ingen lägga förf. till last, utän tvärtom erkänn sig till honom stå i förbindelse, då man genom denn utförlighet blir i stånd att af de snart sagdt oänd liga verken lära känna mera än titlarne, serdeles der som ej eger tillgång till de flerfaldigt dyrare tysk jurnalerne. Med vöje torde de flesta hellre utlägg 1 å 2Rdr för denna utförlighet, än blott, för ett mindr pris, bekomma ett register öfver utgifna arbeten. Nä man dessutom besinnar, att herr W. på denna put förlighet : använder så mycken tid och möda sjelfvil ligt, borde han finna en bättre offentlig belöning. — Att växtanatomien och fornverldens Flora denna gån så knapphändigt blifvit affärdade, torde hafva sit skäl i de derutinnan utkommande få verken. Rec behagade blott efterse Arsberättelserna för år 1832 1836 m. fl., så kan han lätt finna, att dessa fullt ut mera än rec. tror, påkallat möda och uppmärksamhet Angående den utförlighet hvarmed den svensk botaniska litteraturen behandlas, och hvilken rec. oblygt nog, tycker snarare vara bestämd för dei tyska öfversättarens räkning än den svenska publi ken, hvilken botaniska notiser tillfredsställa, vill mar blott antyda, dels att det är en pligt för herr W. ålagd af den akademi, hvars tjensteman han är, at äfven redogöra för fäderneslandets litteratur i dett: ämne, dels att de verk, för hvilka herr W. här lem nar anmälan, voro utgifne året innan botaniska no: tiser af adjunkten Lindblom påbörjades, och ännu längre före tidskriften Frey. — Må denna anmärkning vara nog till besvarande af rec:s insinuation. Professor Zetterstedts reseberättelse behagar icke alls rec. — Den har dock icke ådragit någon annan någon kostnad och besvär, än boktryckaren, herr W. och den arme läsaren (!) som nödgas genomgå densamma. Vid Evonymus europeus står dessutom (pag. 357) ett frågetecken; hade rec. sett det, så hade han kunnat bespara sig utfallet emot botanices professorn i Lund. Men det hvarföre rec. allramest ondgöres är, att hr W. följer Jussieus uppställning af naturliga systemet. Skulle man vara lika vidlyftig som rec. i derna obetydliga sak, så vore mycket att säga om system; men här och nu må det vara nog att säga, det rec. sagt en osanning. Mänga af de familjer, som här upptagas, äro alldeles icke Jussieus, utan i sednare tider tillagde och begränsade. Derom kan hvem som helst öfvertyga sig vid en blick på sid. IV-—VII. För de flesta torde dessutom vara alldeles likgiltigt, om de naturliga familjerna placeras så eller så, blott man vct hvad dermed menas och hvilken begränsning de ega. Det är dessutom temligen enfaldigt att vilja till hr W:s begagnande vid ordnandet af dessa familjer, anvisa en af prof. Fries måhända snart utkommande öfversigt af systemet. I årsberättelsen förekommer utdrag ur de Candolles Observations sur la structure et classification de la famiäille des Composeges, deri de C. bekämpar prof. Friess åsigter om Compositarum fullkomlighet. Emedan nu herr W., efter sin vana, gjort utdrag af denna afhandling, och ej af en feg och onyttig konsideation för prof. Fries undanhållit den för Sverges boanister, tager sig rec. anledning, att säga. det hr W. tyckes med serdeles nöje upptagit denna åsigt, vaktadt stilen aldeles icke förråder något sådant (och om hr W:s. tankar kan rec. ej döma). Den, som nåsot känner ställningar och förhållanden, har ej svårt Itt sc hvaråt detta lutar. Men allmänheten, som läer detta och lätt kan fatta oriktiga slutsatser, bör ej illåta att en dylik skugga kastas på en författare, utar rund. Herr W., i utlandet vitsordad att vara lika parsam på beröm som tadel (och det är sällsynt i våra dagar!) har alltid framställt allas åsigter så, att lan kan trotsa hvem som helst (till och med den anningslöse) att framvisa mannamån i deras bedönande; — och när han alltid med stor utförlighet mnämnt prof. Friess arbeten — hvarföre skulle han å icke framställa de C:s åsigter, ehuru stridande emot (em prof. Fries försvarar? Vi vilja ej utreda hvilken om har rätt, de C. eller Fries; kunna det ej: men ntydt hafva vi velat, att rec. ej är befogad att gifva r W. tillmälen af den halt, han isin recension gjort, Slutligen kunna, bäde rec. och alla andra, med rygghet öfverlemna åt hr W. omsorgen om de återående berättelserna. Hvad rec. i sin artikel i detta änseende sagt, visar, att han ej vet huru det skall a till, att skrifva årsberättelser. Derom och åtskilgt mera bör hr W. sjelf få lemna upplysning. NA RÄTTEGÅNGSOCH POLISSAKER. — I går och i dag hafva icke mindre än fyra