Rec. yttrar vidare, att närvarande årsberättelse p
sitt vanliga utförliga sätt,, mest fäster sig vid phytc
graphien men mera knapphändigt affärdar de ö
rige allmänna afdelningarne. — Utförligheten bord
väl ingen lägga förf. till last, utän tvärtom erkänn
sig till honom stå i förbindelse, då man genom denn
utförlighet blir i stånd att af de snart sagdt oänd
liga verken lära känna mera än titlarne, serdeles der
som ej eger tillgång till de flerfaldigt dyrare tysk
jurnalerne. Med vöje torde de flesta hellre utlägg
1 å 2Rdr för denna utförlighet, än blott, för ett mindr
pris, bekomma ett register öfver utgifna arbeten. Nä
man dessutom besinnar, att herr W. på denna put
förlighet : använder så mycken tid och möda sjelfvil
ligt, borde han finna en bättre offentlig belöning. —
Att växtanatomien och fornverldens Flora denna gån
så knapphändigt blifvit affärdade, torde hafva sit
skäl i de derutinnan utkommande få verken. Rec
behagade blott efterse Arsberättelserna för år 1832
1836 m. fl., så kan han lätt finna, att dessa fullt ut
mera än rec. tror, påkallat möda och uppmärksamhet
Angående den utförlighet hvarmed den svensk
botaniska litteraturen behandlas, och hvilken rec.
oblygt nog, tycker snarare vara bestämd för dei
tyska öfversättarens räkning än den svenska publi
ken, hvilken botaniska notiser tillfredsställa, vill mar
blott antyda, dels att det är en pligt för herr W.
ålagd af den akademi, hvars tjensteman han är, at
äfven redogöra för fäderneslandets litteratur i dett:
ämne, dels att de verk, för hvilka herr W. här lem
nar anmälan, voro utgifne året innan botaniska no:
tiser af adjunkten Lindblom påbörjades, och ännu
längre före tidskriften Frey. — Må denna anmärk-
ning vara nog till besvarande af rec:s insinuation.
Professor Zetterstedts reseberättelse behagar icke
alls rec. — Den har dock icke ådragit någon annan
någon kostnad och besvär, än boktryckaren, herr W.
och den arme läsaren (!) som nödgas genomgå den-
samma. Vid Evonymus europeus står dessutom (pag.
357) ett frågetecken; hade rec. sett det, så hade han
kunnat bespara sig utfallet emot botanices professorn
i Lund.
Men det hvarföre rec. allramest ondgöres är, att
hr W. följer Jussieus uppställning af naturliga sy-
stemet. Skulle man vara lika vidlyftig som rec. i
derna obetydliga sak, så vore mycket att säga om
system; men här och nu må det vara nog att säga,
det rec. sagt en osanning. Mänga af de familjer, som
här upptagas, äro alldeles icke Jussieus, utan i sed-
nare tider tillagde och begränsade. Derom kan hvem
som helst öfvertyga sig vid en blick på sid. IV-—VII.
För de flesta torde dessutom vara alldeles likgiltigt,
om de naturliga familjerna placeras så eller så, blott
man vct hvad dermed menas och hvilken begränsning
de ega. Det är dessutom temligen enfaldigt att vilja
till hr W:s begagnande vid ordnandet af dessa famil-
jer, anvisa en af prof. Fries måhända snart utkom-
mande öfversigt af systemet.
I årsberättelsen förekommer utdrag ur de Candolles
Observations sur la structure et classification de la
famiäille des Composeges, deri de C. bekämpar prof.
Friess åsigter om Compositarum fullkomlighet. Eme-
dan nu herr W., efter sin vana, gjort utdrag af den-
na afhandling, och ej af en feg och onyttig konside-
ation för prof. Fries undanhållit den för Sverges bo-
anister, tager sig rec. anledning, att säga. det hr
W. tyckes med serdeles nöje upptagit denna åsigt,
vaktadt stilen aldeles icke förråder något sådant (och
om hr W:s. tankar kan rec. ej döma). Den, som nå-
sot känner ställningar och förhållanden, har ej svårt
Itt sc hvaråt detta lutar. Men allmänheten, som lä-
er detta och lätt kan fatta oriktiga slutsatser, bör ej
illåta att en dylik skugga kastas på en författare, utar
rund. Herr W., i utlandet vitsordad att vara lika
parsam på beröm som tadel (och det är sällsynt i
våra dagar!) har alltid framställt allas åsigter så, att
lan kan trotsa hvem som helst (till och med den
anningslöse) att framvisa mannamån i deras bedö-
nande; — och när han alltid med stor utförlighet
mnämnt prof. Friess arbeten — hvarföre skulle han
å icke framställa de C:s åsigter, ehuru stridande emot
(em prof. Fries försvarar? Vi vilja ej utreda hvilken
om har rätt, de C. eller Fries; kunna det ej: men
ntydt hafva vi velat, att rec. ej är befogad att gifva
r W. tillmälen af den halt, han isin recension gjort,
Slutligen kunna, bäde rec. och alla andra, med
rygghet öfverlemna åt hr W. omsorgen om de åter-
ående berättelserna. Hvad rec. i sin artikel i detta
änseende sagt, visar, att han ej vet huru det skall
a till, att skrifva årsberättelser. Derom och åtskil-
gt mera bör hr W. sjelf få lemna upplysning. NA
RÄTTEGÅNGS- OCH POLISSAKER.
— I går och i dag hafva icke mindre än fyra