jer. Skinaden t. ex. mellan Agaricini, Polypore Hydnei cte., är lika så evident, som hos väl be gränsade :amiljer af phanerogamerne inom samm klass. Vill man jemföra svamparne med phane rogamerne, så måste man antingen jemföra den med dicotyledonere eller monocotyledone2x, elle ock på sin böjd med corolliflora, incompleta etc Om man vid en sådan jemförelse går ärligt till väga, så skall man lätt finna, alt svamparne all deles icke äro så gräsligt många i proportion mo de fullt vare vexterna, som De Candolle på står. Al sgaricini, de högsta och bäst känd samt tairikaste af alla svampar, har man ännt icke 2053 arter beskrifna. Antaga vi dessa fö. att utgöra en naturlig familj, i anatogie med der phaneroz.ima delen af vextriket, så finna vi ati de i antviot stå långt efter composilae, hvilka ut. göra öfver 8500 arter (enligt De Candolles eger beräknin: i dess Statistique des Composces) oct hvilka således långt öfverstiga hvilken analog bildad familj af svamparne som belst. AT hek familjen byminomycetes äro blott omkring 53000 arter kända. Upplöses denna, entigt prof. Friess afdelninsar, i 6 familjer, så blir ingen af der serdeles artrik, med undantag af agaricini. På samma sill blifva icke heller helvelet bland discomycetes, spbserini bland pyrenomycetes m. fl. composil: öfverlägsna i artantal. — Det synes vara temlisen naturligt, alt i hvarje serie söka de fullkomligaste i den grupp, som är artrikast och i byvars utbildning naturen synes förälskat sig och lagt så mycken vigt på. Den vigt professor Fries Iavt på metamorpbos-teorien med fiere a! de skäl. som föranledt honom, att med sådane män, som Bernb. Jussieu, Ifaller, Necker och Mcyen. sätta composite högst af alla vexter, bryr De Candoile sig föga om, utan affärdar dem med en hånande förkastelse, utan att försöka upplaga och utreda dessa frågor. Det enda skäl De Candolle har för att sätta ranuneulacem i spetsen för vextriket, är endast organernes frihet De stå likväl i naturlig frändskap till flere lägre familjer, såsom nymphaeacex och de innesluta inom sig vexler a? ofuilkormligare bildning, såsom tkalietrum och ecaltha. Tryck och papper äro vackra, ehuru det förra kunnat vara mera ekonomiskt inrättadt. — Pill slut un:errättar författaren, att vÅrsberättelserna för åren 1259—42 skola tillsammans utgilvas och ulkomma, såsom man förmodar, troligen vid sommarens början år 4845. Huru det skall gå till, att på ett hallt års tid sammanskrifva berättelse för 4 år, då fört. för denna sista behöft 4 år, må han sjelf utfundera. Då dessa årsberättelser en tid voro efterlängtade, nb. då de ordentligt utkommo, så kunna vi ej underlåta yttra vår önskan, att den aktningsvärde författarens tid tilläte ett snabbare utgifvande deraf. —T— Är, si FEXTTREETAATTASTSSEWTTDT TITTA