(Insändt.) LITTERATUR. Handbok för fiskare, innehållande tillförlitlig w derrättelse om alla vid Svenska strändern bekanta fisksorter och sättet till deras får gande, jemte beskrifning på de fiskredskap, so dertill användas. Utgifven af C. RB. Stocl holm 1842. Det är beklagligt, att de grenar af vår litter: tur, som äro fattigast på antalet af produkte också äro de uslaste. Detta gäller lik väl måhänd mest om fiskfångst-litteraturen, ända från De erfarne Fiskaren,, till den här ahbmälda s. 1 Handboken. Det är sannerligen märkvärdigt, a! icke någon med hufvud och kunskaper, som sys selsatt sig med studerandet af fiskarnes natural historia och öfvat sig i deras fångande, använd några lediga stunder på sammanskrifvandet af e duglig handledning för fiskare. Med närvarand arbete är denna brist ingalunda afhjelpt. Vi skol närmare detaljera detta vårt omdöme, och vilj: först göra några anmärkningar mot sjelfva titeln Att kalla denna brochyr handbok är ett stor misstag; ingen kan sammanskrifva en handbok för fiskare på 64 glesa duodes-sidor, och vid första ögonkastet i den lilla skriften finner man, att den alldeles icke är någon handbok, som skulle lemna en tillförlitlig och fullständig underrättelse om allav våra fiskar och deras fångande; hvarföre den borde på sin höjd haft följande titel: Några allmänna anmärkningar om en del svenska: fiskar och deras fångande,. En handbok innefattar, efter allmänt antagen mening, en utförlig underrättelse om dess föremål, tjenande till handledning för den mera försigkomne och till rådfrågande af dem, som mera studerat sig in i ämnet; en lärobok är åter för nybörjarn och mindre försigkomna. — Förf. lofvar på titelbladet underrättelse om alla (svenska) fiskar. Härut: har förf. likväl sagt en uppenbar osanning, om tiil köpares bedragande, lemna vi derhän. Nog af, en betydlig mängd, 1 våra fiskvatten , förekommande, icke sällsynta — fiskslag äro här alldeles förbigångna. Att uppräkna dem är öfverflödigt; det kan vara nog att nämna, det författaren förbigått hur, mal, rör, flere fiundarter, o. s. v. En mängd af författarens anförda fiskslag äro kollektiva namn; de hade närmare bordt distingueras, då somliga arter af ett slägte lefva i sött, andra i salt vatten, och deras fångande sker på olika sätt. Sällan hår förl. brydt sig om att anföra de olika provinsnamnen på fiskarne, och aldrig deras vetenskapliga namn. Mot rättskrifningen af namnen kunde söras flera anmärkningar. — TI inledningen säger förf. att rof-fiskarne hafva tänder och uppäta dem, som sakna dem. Alla fiskare veta imedlertid, att rof-fiskarne uppäla hvarann, till och med större individer mindre af samma art. I afseende på fiskarnes generation framkommer förf. med ett: pecorale, -hvilket rec. icke vill neka läsaren nöjet af att se: Hanarne lemna ifrån sig ;mjölken, som sprider sig i vattnet och förtäres af honan, och på det detta desto lättare må ;kunna ske, stöter honan hanen under buken; och då tiden kommer när honan skall utsläppa rommen, gnider och stöter hon sig sjelf emot ryssjor, vass och dylikt,. Att visa grundlösheen i detta förunderliga påstående, är väl öfverlödigt för klokt folk. — I afdelningen om fiskedskap har förf. varit alltför knapphändig. Han lar endast med några få ord omnämnt åtskilliga skredskap, ofta blott uppräknat dem, utan ens ninsta antydning huru de böra vara konstruerade.