torets rättighet att utdela gratifikationer borde vidare fortfara, för hvilken händelse vilkoren derför ansågos böra närmare bestämmas. Lika med Justitiekanslers-embetet har Regeringen, enligt derom utfärdadt bref af den 6 nästlidne Sept., ansett Statskontorets åtgärd ej böra föranleda ätals anställande, och, enär den i 42 af Statskontorets instruktion gifna rättighet ej blilvit genom något sednare förordnande-återkallad, förklarat ifrågavarande anmärkning ej böra fullföljas: men förständigat Statskontoret att hädanefter icke, utan Reg:s serskilda tillstånd, utaf expensmedlen utdela extra arfvoden. —— EEE — Uti Mariestads Veckoblad har någon välvis man behagat förklara, att den i Aftonbladet nyligen uttalade åsigt, att provincialbankerna ej borde få utgifva småsedlar, och egentligen icke å mindre valör än 350 Rdr rgs, om man vill förekomma riksbankssedlarnes utträngande ur rörelsen, nicke ens förtjenar en närmare granskningn, och att detta yttrande för den aldrig så litet sakkunnige genast visar sig icke kunna vara annat än, lindrigast sagdt, det lättsinnigaste gyckel med allmänhetens financiella begrepp. — Detta är ett beqvämt sätt att vederlägga, och vi kunne ej förundra oss deröfver, i fall den förnäma domen kommer ifrån någon delegare i privatbanken; ty dessa hankers intresse är naturligen, att få utgifva så mycket småsedlar som möjligt, . emedan det förtjenas mest på dessa, och att med dem heit och hållet få skjuta bankosedlarne ur rörelsen. Men för den stora mängden af länens invånare är det, när de skola betala ut sina kronoutskylder, och icke heller för öfrigt likgiltigt, om den stora andel af rörelsekapitalet, som består af sedlar under 50 Rdr riksgälds, utgöres af enskilda bolags skuldförskrifningar, eller sådana sedlar, som för mynt i riket erkännas. Vd) — Svenska Biet för i dag skandaliseras, som man väl kan tänka, högeligen öfver den 1 gårdagens Aftonblad framställda förmodan om den tillämnade successionentill en lektorsplats vid Carlberg efter Hr Professor Ågren, i händelse den sednare. får Thorstuna pastorat. Om det skulle falla någon in,, menar Biet, att på samma sätt förmoda, hvad man förmenar,, att ÅA. B:s utgilfvare skulle göra i det eller det förhållandet, och sedan införde dessa förmenanden, i allmänt ;tryck, och regeln småningom utbreddes till alla medborgare, så skulle vi i sanning få ett fritt och behagligt lif här i landet. — Hvad den saken anbelangar, så hafve vi verkligen ej kunnat finna att våra motståndare generat sig med någon diskretion i hvad som angår Aftonbladets utgifvare enskildt, och vida mera enskildt än hvad som kan röra frågor om sysslors bortgifvande. För öfrigt är def en ganska egen princip, som Biet här uppställer. Det skulle nemligen efter dess lära icke behöfvas mer, än att någon högt betydande man ville befordra någon af sina enskilda relationer till en syssla, för att hindra pressen att yttra sig öfver den frågan under den rubriken, att det vore en enskild, sak. Uppfinningen är icke illa. Förmenar man åter, att den i gårdagens Aftonblad framställda gissning är oriktig, så går det ju helt simpelt an att förklara, att det icke är fråga om någon person i de förhållanden, vi omnämnt, till lektor vid Carlberg. Vi skulle då blott komma med en motfråga. j — I Alfvar och skämt läses följande: Aftonbladet berättar, att handelshuset Daniel Sutthoff et komp., som nu har cederat, står i borgen för 40,000 Rdr hos Kommerskollegium, för egaren af Sandö glasbruk. -Månne det är dessa pengar, som glasbruksegaren begärde af Ständerna vid sista Riksdag, och som skulle lända landet så till godo. Kan f. d. Riksdagsman Dahlberg upplysa något härom ? edtrede—m—Lsve rn An AR Trixrn i rrolf oo inv RRrT TRAR FTRTN Å