Teller några af våra nuvarande biskopars befordran?
H.
) Har ingen af våra nuvarande öfverherdar bru-
JItit emot det i den aflagda presteden föreskrifna
Inykterhetsbudet?
TLL
Har ingen af dem öfverträdt det i bemälte ed
föreskrifna stadgande att fly allt lättfärdigt um-
Igänge, all vöfverflödighet i mat, dryck och kläder,?
V.
I Den, som ofta svär, syndar mycket lärer oss
Herrans ord. Presteden ålägger ordets tjenaresatt
hålla sig ifrån allt gäckeligit och slemt snack.,
Känner Sv. Biet icke någon högt uppsatt prelat,
som ofta svär,, och följakteligen syndar myc-
ket, både emot Guds budl och den af honom alf-
lagda presteden?
. YV.
Ar det ett zodt exempel att fördrifva nät-
terna vid spelbordet, eller att i sällskaper begag-
na åthäfvor, och ord, som nödga åtskilliga af
deras medlemmar att undvika den exempelgifvan-
de? Känner Sv. Biet någon eller någre af våra
Väktare, på hvilken denna dubbla fråga skulle
kunna tillämpas?
VIL
Låta de politiska tvistigheterna förena sig med
de af Paulus meddelade föreskrifter, rörande det
episkopala embetet, och med den fridsamhet, den
mildhet, den försonlighet, som bör utmärka dess
innehbafvare?
VIL
Kan den prelat, som, öfvergifvande den för-
samling, till hvars herde han blifvit satt, emot-
tager ett civilt embete, sägas uppfylla det löfte,
han en gång högtigligt aflagt, nemligen att icke
inmänga sig i några veridsliga, hans presterliga
kall ej anstående ärender?
VIT.
Den Biskop, som vid riksmöterna ständigt på-
yrkar nya anslag och påiagor, ställer han sig till
efterrättelse det vid prestedens afläggande serskilt
gjorda löfte, att icke de fattige öfver deras vil-
kor och förmågo stränga och besvära?
I 5:dje kapitlet 7:de versen af Pauli bref till
Timotheus heter det om en Biskop: Han må-
ste ock hafva ett godt vittnesbörd af dem, som
utantill äro, på det han icke skall falla wti
lastarens försmädelse och snaro. Wallin, Fran-
zn och Butsch skulle, om så pålordrades, kun-
na förete ett så beskaffadt vittnesbörd; men
kunde detta inträffa äfven med Herrar Heurlin,
Agardh och Tegnåtr, i den mening, som Apo-
stelen tänkt sig ett yttre testimonium?
Svenska Biet räknar inom sin redaktion en
prestman; är det allmännelig landsfred, inbördes
enighet och kärlek), hvilken han i nyssnämnde
blad predikar?
XI,
Gud allena kan ransaka hjertat; men det torde
vara oss tillåtet att fråga: var det endast varm,
brinnande fosterlandskärlek, ingen i presteden af-
svuren snikenhet efter slem vinning, som be-
stämde dåvarande pastors-adjunkten Angeldorff att
ingå i redaktionen af Svenska Biet?
XH.
Har Hr Angeldorff sitt nit i församlingen, el-
ler sitt nit i Biet att tacka för utnämningen till
Kongl. Hofpredikant, och, om detta sednare skulle
vara förhållandet, till hvilken slags vinning, hän-
för Hr 4. då denna sin befordran ? —
Till besvarande af dessa tolf frågor lemne vi
Svenska Biet lika lång betänketid, som den, hvil-
ken Upsala Consistorium beviljade Rektor Alm-
Mm AA - - — -—— —-— —. vr AX MM HM KK ve rr mn
Qvist.n 1
— Öfver samma ämne yttrar Najaden: I
Vi meddelade i föregående JA den märkvärdiga ny-
het, att kyrkoherden i Fellingsbro, Biskop Hvurlin,
tagit inträde i konseljen såsom chef för ecklesiastik-S
departementet. Sednaste Stockholms-tidningarne kom-Y
mentera denna utnämning på åtskilliga sätt, och man
synes tro, att hans inkallande hufvudsakligast skett il5
och för en snart förestående riksdag, vid hvilken man
icke vågat möta ständerne med en rådspersonal, såln
matt och svag som den hittills varande; herr Heurlin
var dock visat sig vara något, en fiffig karl med yp-ju
verligt hufvud, djerfhet och förslagenhet; — nu är !9
let han, som görat skall. För vår del skulle vilY
ro, att om della är meningen, har man säkerligen 1
oppat i en galen tunna; de öfrige rådsherrarne kunde
möjligen väntat sig något undseende för sina svag- ls
iets-synder;. men en konselj, för hvilken den väl- la
kände riksdagsmannen och f. d. ecklesiastik-statsse-;j
sreteraren, den uppsåtlige herr Heurlin, står i spet-;
sen, skall sannerligen framkalla en opinion, lika stark,
om den, hyarmed de vid sista riksdagen aftroppande
tatsråderne möttes af ständerne. Om der legat ett P
ins sanning i höga vederbörandes starka tro på cenjS!
reaktion i tänkesätten, sedan riksdagen, så kunna
le nu vara öfvertygade att hafva förekommit all vi-
lare sådan. För att göra saken komplett, fordradesy
wu endast, att inkalla herrar Nerman och Hartmans-
lorff.
Imedlertid funderas nu väldeligen öfver lösningen
uf de besynnerliga förhållanden, hvari herr Ieurlin
kommit genom denna utnämning; skall han fortfara rm
utt vara kyrkoherde i Fellingsbro, för att hafva re- lr
rätten dit öppen? kan han ens fortfara att vara prest, Id
lå 34 Regeringsformen förbjuder statsrådets leda-l!d
nöter att bekläda andra civila embeten? Att han r
ortfar både att vara prest, och utöfva prestembete, IL
ian slutas deraf, att herr statsrådet Nyårsdagen pre-lu
likade hos Konungen. En prest i rådet har icke je
unnits sedan katolska tiden. — Spefoglarne hafva
cke underlåtit att öppna sin näbb; så tror Aftonbla- ph
let, att det presterliga statsrådets uniform kommer öj
utt bestå i prestkrage, kaftan, plymagerad hatt och di
les