igenom fråu produktionen af denna. Derifrån härr den starka tillväxten af vinodling på slätten, hvars gröf produkt är lika tjenlig till förenämnde blandnin som det bästa bergsvin. Men vinhandlarne hafva I långt när icke stadnat vid den der blandningen; q hafva funnit att de sura vinerna från trakten af P ris, blandade med sydliga och med socker, också gi va en dräglig dryck, och slutligen hafva de uträkn att man, med än större förmån, kan alldeles utelen na vinet och hopsmörja en dryck af färgträd, bräl vin, afkok på vindrufsdraf, svafvel och vatten. Denr afskyvärda dryck träffas öfverallt i de vinskänkar, d de arbetande klasserna i förbigående släcka sin törs och äfven på de sämre restaurationerna. Stadens st relse har sjelf i sina bulletiner lemnat en lista I recepter till vinfabrikation, sådan den i Paris utöfv: och hvilka till största delen innehålla skadliga än nen; men alla bemödanden, alla beslag, alla böt äro fåfänga, ty premict för lurendrägeriet är för hög och det visar sig blott att man här, liksom i det ö riga Europa, medelst höga afgifter på vinet, gjo handeln dermed till en ändlös väfnad af bedräger I Paris är likväl detta resultat enormt, och mäste s vara, då en hektoliter (38 Sv. kannor) betalar i stad: tull 20 francs, 35 centimer (inemot 40 Rdr Sv. Bk eller nära nog hvad godt bourgogne, och mycket mdc än hvad sydvinerna i produkt onsorten kosta. Å 4808 utgjorde oktrojen blott 48 francs per hektolite Dä hade Paris 600,000 invånare och ärliga konsum tionen utgjorde, 1,037,902 hektolitrer, således 475 li trer på person. Ar 1844, vid en befolkning af 942,03 själar, utgjorde införseln blott 970,072 hektolitrei alltså blott 406 litrer på person, eller 67 litrer min dre än 4808. Paris har imedlertid blifvit rikare, oc ingen lär betvifla att der nu drickes lika mycket vi som förut: skilnaden måtte alltså vara fabriceradt vin Men redan 4808 hade de höga afgifterna framkalla en betydlig vinförfalskning, och de nyssnämnde 6 litrerne utmärka således icke hela storleken, utai blott tillväxten i fabrikationen af falskt vin. Mai kan deraf sluta att i Paris årligen förtäres öfver 10: millioner litrer vin, som är beredt af helt andra äm nen än drufsaft. Det är lätt att föreställa sig til hvad grad denna ocrhörda fabrikation skadar de rin gare klassernas helsa, hur förstörande den är för vin odlingen, icke blott genom minskning i afsättning utan ock genom prisernas nedtryckande och genon smakens fördertvande hos dem, som gifva ton i hel: landet. Detta och framalstrandet af de stora bedrä gerierna äro ej de enda följderna. Den grad, til hvilken man här förmått genomdrifya en konsumtions afgilt, bör neml. äfven tjena till en helsosam varning föl andra länder, ty i ala större städer finner mar hos myndigheterna cn böjelse till införande af den nu art b:skallning, emedan den är mycket gifvand och på ett mindre i ögonen fallande sätt träffar individens kassa. I Paris infördes den till en början, för att skaffa fonder åt hospitalerna, för hvilket ändamål staden bekom tillstånd att upptaga 4!, francs för hvarje muid (743 Sv. kannor); nu ser man hvad det genom små, beskedliga tillökningar har blifvit a denna lilla, omärkliga pålaga. Men detta är sakens oundvikliga gäng: der en konsumtionsafgift en gång blifvit införd, ökar den sig beständigt, tilldess den alldeles utsuger stadens märg; derföre mäste hvarje stad, som hittills haft den lyckan att kunna bevara sina portar, på allt sätt sträfva emot äfven den ringaste början till en sådan afgift. Här ligger dess resultat öppet: på ena sidan att staden åt sin örverstålhållare byggt ett på ats, som kostat tio mil lioner, och på den andra att kvar tionde person slår på faltiglistan, och att just jemt hälften aj sladens invånare dö på hospitalerne. Den lätthet, med hvilken en konsumtionsskatt kan förhöjas och göras gifvande, förleder alltid städerna till lyxutgifter, och angriper i och med detsamma de mindre förmögna klassernas välstånd, och detta slags afgift är derföre bland alla den, som småningom medför en sjuklig organisation af stadens hela förvaltning. ————XZ2 2-2 22 2 5 XX X