som om man bott en mil från hvarandra. Her
tigen de Presles bodde i ena våningen och lät
enligt bruket, småspionera sin fru, som bodde j
den andra, samt befann sig fortfarande af detta
lefnadssätt likaväl, som om han aldrig lemnat sin
hertiginna. Han visste att hon icke älskade mar-
kisen, och att denne tjenade till det säkraste
skydd för bans heder. Så spirituel markisen än
var, lät han likväl fånga sig i snaran och den
gamle hertigen, som sålunda posterat en skildt-
vakt för sin skatt, bekymrade sig icke vidare
om henne.
Samma dag de begge ynglingarne skulle supera
hos hertiginnan, hade hon fattat ett vwigtigt be-
slut; hon hade gjort revolution mot despotismen
och njöt på förhand af sin frihet.
— Jag skall se folk, jag skall ta emot hvem
jag vill, markisen skall icke mer upprepa för
min herr man att jag icke bör i min cirkel mottaga
den eller den damen, emedan hon har dåligt rykte,
att den eller den mannen är farlig för mig. Med
ett ord, sade hon med en vacker qvinnas egensin-
nighet, jag skall göra min reverens hos kungen,
utan att man skall kunna säga mig att jag rodnat,
och jag skall taga min taburelt i besittning, utan
att man skall kunna förebrå mig att hafva satt
för godt pris på den.
En talrik samling var förenad hos hertiginnan;
man skulle snart sätta sig till supern, och hon
gick att afhäkta sin styfkjortel och lägga af sin
stora drägt, ty hon kom från slottet. Marskalken
Virieux, guvernören för pagerna, markisen de
Brignolles och alla öfriga pretendenterna till hen-
nes favörer voro närvarande och bevakade hvar-
andra.
— Ni kommer från slottet, min hertiginna?
sade markisen.
— Ja, min kusin.
— Hvad betyder denna ovanliga visit? Hvar-
ken kungen eller prinsessorna hade aftoncirkel,
efter hvad jag vet.