dås, styrelsen skulle blifva i tillfälle, att utse till Idem ifrån korrektions-inrättningarne afgående manskap, med rättvist afseende både å den längre tid korrektionisten hållits för försvarslöshet i fängsligt förvar, och å hans derunder ådagalagde uppförande, i hvilken händelse de ännu i länshäktena förvarade sannolikt kommit. att sist utgå, i anseende dertill, att de ej blifvit vande vid den å förstnämnde ställen införde Ordning och disciplin, som styrelsen föreställde sig att bevakningsmanskapets antal kunde inskränkas till en korporal och 44 man, eller. ock en öfyergevaldiger och 44 gevaldiger på hvarje kompagni af 400 man; mindre för att hålla vakt och vård om arbetsmanskapet, än för att alltid vara, såsom en polisvakt eller gendarmer, till befälets disposition, för afstyrande af oordningar, på sätt 83, 34 och 85 SS af förslaget närmare antyda; hvarförutan kompagnichefen tillades uti 78 rättighet att, efter sig företeende lokala förhållanden, serskildt förordna om uppsigten öfver arbetsmanskapet och uti 37 6 mom. föreslogs: att då oordningar al mera betänklig beskaffenhet uppkommo, hvilka af honom ej kunde med tillgänglige medel afstyras, påkalla biträde inom fästning af närmaste vakt, och å landet af närmaste kronobetjent eller kompagnichef af indelta armeen; hemställande styrelsen tillika uti nämnde :s 7 mom., att Eders Kongl Maj:ts befallningshafvande äfven borde cga rättighet, att, i den händelse, för allmänna säkerheten vådliga oordningar skulle, oaktadt ofvanomförmälde försigtighetsoch säkerhetsmått, uppkomma, vidtaga serskilda åtgärder för samma oordningars alstyrande och lugnets upprätthållande. Styrelsen tror sig alltså icke hafva gifvit anledning till de af invånarne omkring Carlsborgs fästning, uti deras underdåniga böneskrift, gjorda tillvitelserne, att hafva framställt ett förslag, hvars verkställighet skulle förvärra den närvarande ofördelaktiga ställningen i orten och feda derhän, att dess fred!iga invånare cj kande med säkerhet gå till hvila om natten eller om dagarne lemna, utan fara, deras hus. De anstaker styrelsen i underdånighet föreslagit utvisa, att styrelsen insett de vådliga, men icke oundvikliga följderna af sivt förslag; mer då styrelsen uppgjerde detta, hade den till syftemål både att gagna det allmänna genom minskande af fångpersonal och fängvårdskostrader; och att verka till förbättring af den rärvarande korrektionistpersonalen, blanä hvilken flere finnas, bättre än deras rykte, ech som, under loppet af många år, ådagalagt ett godt uppförande, under förhoppning att dymedelst återvinna friheten, hvarpå styrelsen fär, såsom ett exempel anföra, att de korrektionister och allmänna arbetskarlar, som under loppet af innevarande år erhållit styrelsens pass, för att söka åt sig bereda laga försvar, hafva, sedan detta ej kunnat er-: håkas, åter sjelfmant återkommit, under förklaring att! de heldre underkastade sig fängelsets tvång än änye bezingo brott. I andra rummet Jät styrelsen komma i betraktande det arbete, som -kunde utföras af persener, som i alla fall borde underhållas på kronans bekostnad. Under närvarande förhållanden och då de moraliska medel, som styrelsen i dess underdåniga förslag fremställt såsom alldeles nödvändiga för att :återhålla wtbrotten af-cett vildt sinnelag eHer af elaka böjelser, icke blifvit uti det i Nåder fastställda reglementet be3agnade, finner styrelsen, lika med inspektören öfver pionnierkorpsen, att anledningar till ere, om är öfverdrifvenr, ickå saknas i orten omkring Cärlsborgs fästning. Styrelsen, under hvars öfverinseende arbetskompagnierna sägas vara ställde, eger icke med dem annan befattning än. likmätigt 4 S af Eders Tong. Maj:ts Nådiga reglemente, ledning af arbetskorpsens tillkomst, afgång och ekonomi, sedar i detta reglemente är uteslutet hvad i styrelsens förslag förekommer om-dess befattning med manskapets personliga förhållande och behandling samt om -erdningens och disciplinens upprätthållande. Det allmänna lugnets och säkerhetens upprätthållande ankommer nu endast på det sätt, hvarpå kommendanter och kompagnichefer uppfatta ändamålet med denna inrättning och detsamma realisera. Evarföre, och i den händelse de anstalter, som redan äro vidtegne, eller framdeles kunna af detta befäl vidtagas för den allmänna ordningens ryggande, ej skulte befinnas tillräcklige, bvarken au stila den oro, som uppkommit vid underrättelsen derom, att omkring 2,000 .man förut hållne under en sträng fånselsetukt, nu och på en gång utspridas kring landet, ch till större delen å ställen cj omgifne af fästningsnurar, ej heller att försäkra invånarne 4 de orter, der irbetskompagnier komma att förläggas, em ett okränkt tnjutande af säkerhet till person och egendom, nåon annan utväg dertill ej torde återstå, än att meelst beordrande afett större antal bevakningsmanskap ill så väl Carlsborgs fästning, som andra orter, anända fysiska tvångsmedel, ehuru en sådan åtgärd oelbart måste öka de utgifter statsverket får vidkännas. Remisshandlingarne varda härjemte i upderdånighet terlemnade, och framhärdar styrelsen ete. Claes Livijn. S.J. Netzel. Nils Aug Fredin. Stockholm den 47 Docember 4842.n Ben jemförelse, som här ofran iemnras mellan ngstyrelsens förslag och det sedan utfärdade reg-l4 mentet, är 1 sig sjelf redan märkvärdig och uppt sande nog, men vi skele i alla fall, sedan vili