död, ett rätt hederligt kapital hos mig, att till
ställas dig då du en gång slog dig på hushållnin;
och ämnade träda i gifte. Detta har nu inträffat
Jag har troget förvaltat din egendom och med et
al mig gjordt köp har du nu en liten ganska försvar
lig possession. — Vi kunna således, mitt herr
skap, dricka en skål för egaren och egarinnan a
Blomster vik.n
Ny förundran, nya lyckönskningar! Sedan säll-
skapet lemnat bordet och alla omfammningar blif-
vit gjorda och alla gratulationer afhörda och be-
tackade, sökte de unga älskande en tyst vrå, der
de ostörda kunde uttala öfvermåttet af sin säll-
het. Under ömma kärijeksbetygelser berättade
Emma för Sebastian, huru hon förtrott sin bö-
jelse åt sin far och huru han genast gillat den-
samma, men tillika förklarat nödvändigheten af
Sebastians bortresa för en kort tid, på det han
så mycket friare kunde verka i säken. Äfven
mamma — tillade kon rodnande — hade mot
min förmodan ingenting alt invända och ..och..
Du får väl icke dina gamla skrupler ig ...
Tystl) — sade Emma och qväfde meningen
med en kyss.
Sebastian kunde dock icke, utan att uppenbart
strida mot bruket, tillbringa hela aftonen vid sin
engels sida. Han lössltet sig derföre på en stund;
för att nalkas öfverstinnan, hans blifvande fru
svärmor, som satt inbegripen i ett religiöst sam-
tal med mamsell Amandas kyrkoherde. Hon
räckte Sebastian moderligt sin hand och berättade
honom, att hon varit mycket sjuk, alltsedan hon
genom Guds nåd och hans hjelp blifvit räddad
ur den rysliga faran När man sett döden så
närar — tillade hon -- vänder sig ett kristligt
sinne gerna från all jordisk fåfänglighet, för att
bereda sig att värdigt emottaga den utlofvade
himmelska arfyedelen; ty endast i Guds gårdar
finnes verklig kärlek och skuldfri gladje. Tänk
alltid på den allgede Guden, häste Sebastian —
slutade hon — och Jef, lef för det eviga, ...n