OM DE NYA ARBETSKOMPANIERNA OCI FÅNGSTYRELSENS UTLÅTANDE ANGÅ ENDE KLAGOMÅLEN ÖFVER DERA: FÖRLÄGGANDE TILL CARLSBORG. (Slut från gårdagsbl.) Af dessa skäl och emedan styrelsen ansåg en btanc befälets förnämsta skyldigheter böra blifva den, att med kännedom om hvarje individs serskilda böjelse och tänkesätt, söka leda honom till förbättring, me tillika fann, att sådant icke lät sig göra om kompag niernes nummerstyrka blef alltför stor, samt derpå la de en synnerlig vigt, ty trodde styrelsen att hvarj kompagni ej borde utgöras af mera än 400 man, me dervid anstäldt befäl af 4 chef, 4 subaltern-officer oci 4 under-officerare samt 40 korporaler, utsedde blan de pålitligaste bland arbetskarlarne, hvarigenom hya och en bland korporalerne kunde med desto störr uppmärksamhet följa de underlydandes alla företag De serskilda skyldigheter, hvilka komma att åligg såvål hvar och cen af öfveroch under-befälet, son korporalerne, bestämdes dernäst uti 6, 8, 9, 410 oc 42 S. ef styrelsens underdåniga förslag till regle mente, till vinnande af likhet i behandlingssättet oci i åtgärder. Styrelsen insåg nogsamt att ett så talrik befäl skulle medföra stora kostnader; men styrelse föreställde sig, att dessa skulle godtgöras derigenom att en del af arbetsmanskapet skulle kunna återföra in i diet allmänna lifvet och således ej hädanefte komima att ligga fångvården till last. I detta hän seende och för att verka till förbättring ålades befä Iet rti 30 S. 2 mom., att behandla manskapet met all varsamhet, men med foglighet: att hos dem sök inplanta känsla för laglydnad och ordning, samt led: dess uppmärksamhet på de fördelar, som tillflyta ei bvar af ett stadgadt och arbetsamt lefnadssätt. Såson åedande till samma mål, trodde styrelsen sig bör: föreslå uti 49 till och med 57 S. af nämnde första wissa föreskrifter i afseende på ordningens och disci plinens handhafvande, visitationer, förfarandet då 0 ordningar föreföllo inom kasern eller å arbetsställe samt då stämplingar till rymningseller andra brott sliga före tag yppades, i allmänhet strängare än de som ega rura inom militären, men å andra sidan mildart än den vanliga fångelsetukten. Vidare sökte ocksi styrelsen att, genom ej mindre straffbestämmelsernes än äfven belöningarnes beskaffenhet, verka till upprätt hållande af ordning inom trappen och med detsammi: till allmän säkerhet, och innehöll det underdåniga för slaget uti detta hänseende, i 99 ., ast vid fältkom pagni anställd arbetskarl, som beträddes med ett opålitligt uppförande, skulle förflyttas till ettfästningskompagni, och om han deraf ej lät sig rätta, utan ådaga lade ett särdeles okynne, samt så våldsamma och brott sliga anlag, att hans personliga frihet.kunde anses våd. lig för den allmänna säkerheten, så berde sådant an mälas !hos styrelsen, som då likmätigt 100 . i regle meniet, kunde förlänga hans arbetstid, på til oci med :trenne år: och uti 66 ., att de af manskapet. som borde fördelas itvenne klasser, en pålitlig och en streffklass, hvilka tillhörde den sedrare och beträddes med så beskaffade oordningar, som kunde med extrajudiciel näpst försonas, berde wwmgälla sina förseelser med prygelstraff. Förbrytålser af svårare art, såsom rymning, våldsamhet eller stökl i den ort, der arbetskompagni var förlagdt, medföräe ej allenast det straff, som enligt allmän lag eller krigsartilåar deri följa borde, utan ock efter 58 N :uti styrelsens underdåniga förslag, försändande på-evt eller tvenne års tid till fästning, hvilken straffert styrelsen ansåg sig böra i underdånighet föreslå, emedan den önskade att, såvidt möjligt var, undvika allt .hvad som kunde, på ett eller annat sätt, bidraga till korrektionsinrättningarnes fortfarande, hvilka styrelsen hoppades slutligen kunna göras umbärlige, serdeles i deras närvarande skick. Utom. dess förverkade den, som sålunda dömdes till fästning, cj allenast vättigheten, att få från den utsatta tjenstetiden afrälkna den tid han redan :aftjent vid arbetskompagniet, utan skulle han efter :sin återkomst :ånyo begynna den för honom bestämde tjenstgöringstiden, hvarunder han 6 fick lösgifvas emot erhället laga försvar, utan äfven hans besparade arbetsförtjenst, som borde tillfåla den så kallade besparingskassan; förmodande styrelsen det sistnämnde förhållandet böra, uti en icke så ringa män, bidraga tili afhållande från :oordningar, då den, som hunnit att förtjena en för bonom icke obetydlig summa, ej skulle utsätta sig för älventyret att se andranjuta frukterna af hans mödosamma arbeten. Häremot medgafs uti 70 , att den arbetskarl, som sig väl skickat, finge uppflyttas uti förtroendeklassen, hvilken uppflyttning medförde både åtskilliga förmåner under vistelsen vid kompagniet och förboppning om inderdånigt tillstyrkarde från styrelsens sida, derest irbetskarlen skulle hos Eders Koegl. Maj:t i underdånighet bönfalla om förkortning af honom ådömde. jenstetid, äfvensom utsigt att blifva delakfig af de ;elöningar, som komma att utdelas från besparingsassan, samt slutligen att, efter uttjent arbetstid, errälla ett hedrande. afsked, medförande, i öfverenstämmelse med 98 uti det underdåniga förslaget, ättighet att, i likhet med hvad för kronans mankap blifvit stadgadt, utöfva något handtverk eller löjd, eller att antagas wid ett regemente, .så framt ndra hinder derför ej mötte. Ock var det så väl ned beräkning på en samverkan af dessa samt anIra moraliska säkerhetsmått, som i den förhoppning, tt derest arbetskompagniet skulle komma att bil-I