OM DE NYA ARBETSKOMPANIERNA OCI
FÅNGSTYRELSENS UTLÅTANDE ANGÅ
ENDE KLAGOMÅLEN ÖFVER DERA:
FÖRLÄGGANDE TILL CARLSBORG.
(Slut från gårdagsbl.)
Af dessa skäl och emedan styrelsen ansåg en btanc
befälets förnämsta skyldigheter böra blifva den, att
med kännedom om hvarje individs serskilda böjelse
och tänkesätt, söka leda honom till förbättring, me
tillika fann, att sådant icke lät sig göra om kompag
niernes nummerstyrka blef alltför stor, samt derpå la
de en synnerlig vigt, ty trodde styrelsen att hvarj
kompagni ej borde utgöras af mera än 400 man, me
dervid anstäldt befäl af 4 chef, 4 subaltern-officer oci
4 under-officerare samt 40 korporaler, utsedde blan
de pålitligaste bland arbetskarlarne, hvarigenom hya
och en bland korporalerne kunde med desto störr
uppmärksamhet följa de underlydandes alla företag
De serskilda skyldigheter, hvilka komma att åligg
såvål hvar och cen af öfver- och under-befälet, son
korporalerne, bestämdes dernäst uti 6, 8, 9, 410 oc
42 S. ef styrelsens underdåniga förslag till regle
mente, till vinnande af likhet i behandlingssättet oci
i åtgärder. Styrelsen insåg nogsamt att ett så talrik
befäl skulle medföra stora kostnader; men styrelse
föreställde sig, att dessa skulle godtgöras derigenom
att en del af arbetsmanskapet skulle kunna återföra
in i diet allmänna lifvet och således ej hädanefte
komima att ligga fångvården till last. I detta hän
seende och för att verka till förbättring ålades befä
Iet rti 30 S. 2 mom., att behandla manskapet met
all varsamhet, men med foglighet: att hos dem sök
inplanta känsla för laglydnad och ordning, samt led:
dess uppmärksamhet på de fördelar, som tillflyta ei
bvar af ett stadgadt och arbetsamt lefnadssätt. Såson
åedande till samma mål, trodde styrelsen sig bör:
föreslå uti 49 till och med 57 S. af nämnde första
wissa föreskrifter i afseende på ordningens och disci
plinens handhafvande, visitationer, förfarandet då 0
ordningar föreföllo inom kasern eller å arbetsställe
samt då stämplingar till rymnings- eller andra brott
sliga före tag yppades, i allmänhet strängare än de som
ega rura inom militären, men å andra sidan mildart
än den vanliga fångelsetukten. Vidare sökte ocksi
styrelsen att, genom ej mindre straffbestämmelsernes
än äfven belöningarnes beskaffenhet, verka till upprätt
hållande af ordning inom trappen och med detsammi:
till allmän säkerhet, och innehöll det underdåniga för
slaget uti detta hänseende, i 99 ., ast vid fältkom
pagni anställd arbetskarl, som beträddes med ett opå-
litligt uppförande, skulle förflyttas till ettfästningskom-
pagni, och om han deraf ej lät sig rätta, utan ådaga
lade ett särdeles okynne, samt så våldsamma och brott
sliga anlag, att hans personliga frihet.kunde anses våd.
lig för den allmänna säkerheten, så berde sådant an
mälas !hos styrelsen, som då likmätigt 100 . i regle
meniet, kunde förlänga hans arbetstid, på til oci
med :trenne år: och uti 66 ., att de af manskapet.
som borde fördelas itvenne klasser, en pålitlig och
en streffklass, hvilka tillhörde den sedrare och beträd-
des med så beskaffade oordningar, som kunde med
extrajudiciel näpst försonas, berde wwmgälla sina för-
seelser med prygelstraff. Förbrytålser af svårare art,
såsom rymning, våldsamhet eller stökl i den ort, der
arbetskompagni var förlagdt, medföräe ej allenast det
straff, som enligt allmän lag eller krigsartilåar deri
följa borde, utan ock efter 58 N :uti styrelsens un-
derdåniga förslag, försändande på-evt eller tvenne års
tid till fästning, hvilken straffert styrelsen ansåg sig
böra i underdånighet föreslå, emedan den önskade
att, såvidt möjligt var, undvika allt .hvad som kunde,
på ett eller annat sätt, bidraga till korrektionsinrätt-
ningarnes fortfarande, hvilka styrelsen hoppades slut-
ligen kunna göras umbärlige, serdeles i deras närva-
rande skick. Utom. dess förverkade den, som sålunda
dömdes till fästning, cj allenast vättigheten, att få
från den utsatta tjenstetiden afrälkna den tid han re-
dan :aftjent vid arbetskompagniet, utan skulle han
efter :sin återkomst :ånyo begynna den för honom be-
stämde tjenstgöringstiden, hvarunder han 6 fick lös-
gifvas emot erhället laga försvar, utan äfven hans be-
sparade arbetsförtjenst, som borde tillfåla den så
kallade besparingskassan; förmodande styrelsen det
sistnämnde förhållandet böra, uti en icke så ringa
män, bidraga tili afhållande från :oordningar, då den,
som hunnit att förtjena en för bonom icke obetydlig
summa, ej skulle utsätta sig för älventyret att se an-
dra- njuta frukterna af hans mödosamma arbeten.
Häremot medgafs uti 70 , att den arbetskarl, som
sig väl skickat, finge uppflyttas uti förtroendeklassen,
hvilken uppflyttning medförde både åtskilliga förmåner
under vistelsen vid kompagniet och förboppning om
inderdånigt tillstyrkarde från styrelsens sida, derest
irbetskarlen skulle hos Eders Koegl. Maj:t i under-
dånighet bönfalla om förkortning af honom ådömde.
jenstetid, äfvensom utsigt att blifva delakfig af de
;elöningar, som komma att utdelas från besparings-
assan, samt slutligen att, efter uttjent arbetstid, er-
rälla ett hedrande. afsked, medförande, i öfverens-
tämmelse med 98 uti det underdåniga förslaget,
ättighet att, i likhet med hvad för kronans man-
kap blifvit stadgadt, utöfva något handtverk eller
löjd, eller att antagas wid ett regemente, .så framt
ndra hinder derför ej mötte. Ock var det så väl
ned beräkning på en samverkan af dessa samt an-
Ira moraliska säkerhetsmått, som i den förhoppning,
tt derest arbetskompagniet skulle komma att bil-I