unde förutse, huruvida denna åtgärd skulle lyckas
tt vinna Eders Kongl. Maj:ts nådiga bifall eller icke,
ifyensom ej heller, när och hvarest dylika kompanier
sunde komma att organiseras eller användas, intog
tyrelsen i samma förslag endast allmänliga stadgan-
len, under den förmodan, att om verkställighet skulle
lerå följa, styrelsen, äfvensom lokalmyndigheterne, då
unde, med hänseende till den kännedom den borde
örmodas ega om fängelsernes, fångarnes och fängelse-
ifyvets beskaffenhet, då blifva i tillfälle att uppgifva
le speciella åtgärder, som påkallades af olika förhål-
anden och omständigheter.
Det undföll icke styrelsens uppmärksamhet, att cen
itgärd af den beskaffenhet, som inrä tandet af arbets-
companier, skulle framkalla icke allenast farhågor både
allmänhet och serdeles i de orter, hvarest dylika ar-
vetskompanier kunde komma att förläggas, utan äfven
verkliga faror för den allmänna säkerheten och ord-
ningen. Vanan, att till korektionsinrättningarne af-
ända personer, som ansågos af giltige eller inbillade
inledningar vådliga för det allmänna lugnet, och att
e dem derstädes inspärrade, var mera inrotad, än att
nången kunde föreställa sig möjligheten af den all-
nänna säkerhetens upprätthållande annorlunda, än
senom dylika personers behandlande såsom verkliga
rottslingar, utan afseende på rättvisans fordringar
ch de oerhörda kostnader, med hvilka samhället köpte
ig denna slags säkerhet. Vidtagandet af nödiga för-
igtighets- och säkerhetsmått var alltså oundvikligt,
ch vid bestämmandet af dessa, hade styrelsen valet
mellan användande å ena sidan af den fysiska styr-
jan, såsom en motståndskraft, medelst en talrik be-
vakningspersonal, ill förekommande af rymningsför-
ök, våldsamheter emot person eller ingrepp i egan-
lerätten; å den andra åter att, med begagnande af
noraliska medel, söka inlägga i dessa kompaniers or-
sanisation samt i de reglementariska föreskrifterne
im ordningens och disciplinens handhafvande, om be-
rakningen, om straff och belöningar, en återkallande
traft emot utbrotten af ett vildt sinnelag och af elaka
vöjelser. Och härvid tvekade styrelsen icke att lemna
öreträdet åt den sednare utvägen. Dessändamål med
nrättandet af dessa arbetskompanier var icke att få
n myckenhet af arbete utförd på bekostnad af de
ill fångars vård och underbåll anviste medel; ända-
nålet var att, äfven med någon uppoffring, bereda åt
ie personer, som kunde komma att vid dessa kom-
vanier anställas, en ätergång till samhället, genom ett
;ehandlingssätt, mildrande det agg, åtskillige bland
lem möjligtvis närde emot detsamma, genom deras
vänjande vid ordning, lydnad och arbetsamhet, och
senom visandet af de fördelar, ett stilla och lagarne
indergifvet uppförande medförde, hvaremot ctt be-
aandlingssätt af lika beskaffenhet, som det, de förut
varit uoderkastade, kunde hos flera framkalla den
(anken, att de endast blifvit flyttade från ett fängelse
ill ett annat, och alltså icke utöfvade någon välgö-
rande inverkan på tänkesätten, under det att derige-
iom påfordrades en större bevakning, kräfvande ökade
itgilter för staten. ? (Forts. följer.)