HH ———-K--— ee -EA I — tofviga. Guvernantens förra förtjusning, de söt: mustacherna, hängde ned i mungipan; de gudomligav ögonen förlorade sin eld och sjönko djupt in i hufvudet — kort sagdt: vår vackra hjelte började nästan blifva en ny riddare af den sorgliga skepnaden, då han en vacker morgon, vid pas: fjorton dagar efter sin ankomst till staden, erhöll följande order från öfversten: Till löjtnanten och adjutanten, friherre S. Hjertensköid! Tit. beordras att inställa sig till tjenstgörins i dag klockan 1, 3 eftermiddagen, och anbefalles tit. derjemte, att vid inställelsen vara klädd till parad, med blå byxor. Liljebolm den 20 Mars 48... Hampus Ehrenhjelm, regementschef. Hvad fan vill han nu? — sade Sebastian kastande brefvet förargad ifrån sig. — Först kör han så godt som bort mig och sedan befaller han mig dit igen, klädd till parad på köpet. . Hvilka galenskaperå Men jag arme stackare måste väl lyda order. Han började till den ändan hyfsa om sig litet grand, ehuru han sjelf nästan förskräcktes, då han i spegeln såg sitt affallna ansigte. Men när rakknifven slätat hans haka och han fått bugt på det upproriska håret och de slokande mustascherna, blef hans yttre, om än icke så blomstrande som fordom, dock vida mera intressant, itminstone i fruntimmersögon; ty blekheten föränade honom ett så mildt behag, att sjelfva Werher skulle kunnat afundas honom detsamma. 4 (Slutet följer.)