TLL ÄANDROIUIN SN 3 AD MN Dee Öfver-Caliz i Norrbotten den 45 November. (Korrespondensartikel.) Våra gemensamma fiender, icke allenast till denna socken och för andra, nemligen fyrfota björnar, hafva denna höst och vinte erhållit ett verkligt nederlag. Den förr nämnde Eric Ersson i Ansvar, med dess sväger Hindric Larsson i Wallsjerf, jemte en Mjölaskata yngling, hafva dödat 4 stycken. En krono-nybyggare i Bredträsk, Olo Hindersson, har dödat 3:e, deraf en sällsynt stor och vacker. Denne nybyggare hade fått sin enda gamla häst dödligt sårad af Nalle. Efter hästens död följ betydligt snö, mannen med sina 2:e söner kom Nallc på spåren, han förföljdes 2!V. mil, och sedan de hade hvärft eller kringgått honom, kom en annan söderifrån och gick in i hvarfyet. Den först hvärfde dödades af fadren och gossarna. Maten blef slut och fadren gick till Yttermörjerf, för att skaffa proviant Imedlertid går äldre sonen för att se efter björnen, som inkommit i hvarfvet. Denne låg på brott, det vill säga han hade underbrutit sig några qvistar och lagt sig i en skogdunge. Gossen, utan att ana detta kommer Nalle helt nära, denne reser sig och går emot gossen, som ej hade något annat förtvarsvapen, än sin yxa, men han står modigt stilla, och då Nalle såg sig icke kunna skrämma honom, vände han undan, kröp in under en berghäll, och, vid brodrens ankomst, dödades björnen med ctt skott i sitt ide, innan fadren ankom. Den 3:e björnen påträffades icke långt derifrån, men lemnades i fred, tills männerna hade dragit hem de 2:e kropparne på en släde. Den tredje är nu äfven afpelsad och de tro sig ega ännu en fjerde på slag. Då mannens, Olof Hendricson, häst var slagen, sökte kyrkoherden förmå socknemännen till någon hjelp i hans fattigdom, men de voro ejbenägne derför, och nu har mannen fått ersättning gcnom björnar för sin förlorade häst, Uti Kölmjerf är äfven en björn dödad. Måhända innan våren äro flere aflifvade. 3:e bönder ifrän Jock hafva uppskrämt en björn och promenerat med honom i sju dagar. Vandringen hade cj blifvit så lång, men det kom regn, derpå köld, björnen fick bättre fotfäste, sedan den djupa snön mindre hindrade honom, de medha!da hundarne voro ej nog närgångna, och Nalle fick taga afsked i frid, sedan de stackars menniskorna konyvyo: jerat honom fem mil. De hafva dock hoppet, at ännu åt våren förnya bekantskapen, hvilket vore önsk ligt för oss alla. En Lapp inom Öfver-Torneå ha dödat 5. Kommer snö om höstarna, så kunna vår: raska björnjägare skilja oss från dessa objudna gäster Hernösand d. 24 Dec. Ungefär kl. 3 e m d. 19 Nov. detta år, voro en qvinna och en goss med färjan ute på Ångermanelfyen vid färjsundet Sollefteå socken, då den förra märkte, att den höga branta norra stranden, emot hvilken de rodde, be gynte röras. De hade derom knappt vexlat någr: ord, förrän ett stort stycke deraf lossnade ända upp ifrån och rasade med starkt dån ned i elfven på kor afstånd från dem. Några personer, som ifrån södr stranden voro vittnen till händelsen, sågo bottnen på den betydligt djupa strömfåran blottad omkring stäl let. Vattnet undanträngdes och störtade med förfå rande våldsamhet mot södra landet, som deraf nästa! ända till landsvägen öfversvämmades. Till all lyck: var färjan kommen sä långt norrut, att den dref längs efter strömmen, tills hon af det från söde kommande, vanmäktigare återsvallet fördes mot norr: sidan. All is, som bildat sig vid stränderna och lugnvattnet emellan Sollefteå forsen och Granvå lossnade. En del deraf sammanflöt till en bryg straxt nedanom färjstället. EW grund på något af stånd från norra stranden delar nu strömmen; hög: träd stå nu der upp öfver vattenytan. Några båta sönderslogos af isen, och färjarefolket förlorade ved en brygga och åtskilligt linne m. m. Glade, att in tet lif spilldes, akta de ej denna skada. Länge lär de minnas denna förskräckelsens stund och med häp