TLL ÄANDROIUIN SN 3 AD MN Dee
Öfver-Caliz i Norrbotten den 45 November.
(Korrespondensartikel.) Våra gemensamma fiender,
icke allenast till denna socken och för andra, nem-
ligen fyrfota björnar, hafva denna höst och vinte
erhållit ett verkligt nederlag. Den förr nämnde Eric
Ersson i Ansvar, med dess sväger Hindric Larsson i
Wallsjerf, jemte en Mjölaskata yngling, hafva dödat
4 stycken. En krono-nybyggare i Bredträsk, Olo
Hindersson, har dödat 3:e, deraf en sällsynt stor och
vacker. Denne nybyggare hade fått sin enda gamla
häst dödligt sårad af Nalle. Efter hästens död följ
betydligt snö, mannen med sina 2:e söner kom Nallc
på spåren, han förföljdes 2!V. mil, och sedan de hade
hvärft eller kringgått honom, kom en annan söder-
ifrån och gick in i hvarfyet. Den först hvärfde dö-
dades af fadren och gossarna. Maten blef slut och
fadren gick till Yttermörjerf, för att skaffa proviant
Imedlertid går äldre sonen för att se efter björnen,
som inkommit i hvarfvet. Denne låg på brott, det
vill säga han hade underbrutit sig några qvistar och
lagt sig i en skogdunge. Gossen, utan att ana detta
kommer Nalle helt nära, denne reser sig och går emot
gossen, som ej hade något annat förtvarsvapen, än
sin yxa, men han står modigt stilla, och då Nalle såg
sig icke kunna skrämma honom, vände han undan,
kröp in under en berghäll, och, vid brodrens an-
komst, dödades björnen med ctt skott i sitt ide, in-
nan fadren ankom. Den 3:e björnen påträffades icke
långt derifrån, men lemnades i fred, tills männerna
hade dragit hem de 2:e kropparne på en släde. Den
tredje är nu äfven afpelsad och de tro sig ega ännu en
fjerde på slag. Då mannens, Olof Hendricson, häst
var slagen, sökte kyrkoherden förmå socknemännen
till någon hjelp i hans fattigdom, men de voro ejbe-
nägne derför, och nu har mannen fått ersättning gc-
nom björnar för sin förlorade häst, Uti Kölmjerf är
äfven en björn dödad. Måhända innan våren äro
flere aflifvade. 3:e bönder ifrän Jock hafva uppskrämt
en björn och promenerat med honom i sju dagar.
Vandringen hade cj blifvit så lång, men det kom
regn, derpå köld, björnen fick bättre fotfäste, sedan
den djupa snön mindre hindrade honom, de medha!da
hundarne voro ej nog närgångna, och Nalle fick taga
afsked i frid, sedan de stackars menniskorna konyvyo:
jerat honom fem mil. De hafva dock hoppet, at
ännu åt våren förnya bekantskapen, hvilket vore önsk
ligt för oss alla. En Lapp inom Öfver-Torneå ha
dödat 5. Kommer snö om höstarna, så kunna vår:
raska björnjägare skilja oss från dessa objudna gäster
Hernösand d. 24 Dec. Ungefär kl. 3 e m
d. 19 Nov. detta år, voro en qvinna och en goss
med färjan ute på Ångermanelfyen vid färjsundet
Sollefteå socken, då den förra märkte, att den höga
branta norra stranden, emot hvilken de rodde, be
gynte röras. De hade derom knappt vexlat någr:
ord, förrän ett stort stycke deraf lossnade ända upp
ifrån och rasade med starkt dån ned i elfven på kor
afstånd från dem. Några personer, som ifrån södr
stranden voro vittnen till händelsen, sågo bottnen på
den betydligt djupa strömfåran blottad omkring stäl
let. Vattnet undanträngdes och störtade med förfå
rande våldsamhet mot södra landet, som deraf nästa!
ända till landsvägen öfversvämmades. Till all lyck:
var färjan kommen sä långt norrut, att den dref
längs efter strömmen, tills hon af det från söde
kommande, vanmäktigare återsvallet fördes mot norr:
sidan. All is, som bildat sig vid stränderna och
lugnvattnet emellan Sollefteå forsen och Granvå
lossnade. En del deraf sammanflöt till en bryg
straxt nedanom färjstället. EW grund på något af
stånd från norra stranden delar nu strömmen; hög:
träd stå nu der upp öfver vattenytan. Några båta
sönderslogos af isen, och färjarefolket förlorade ved
en brygga och åtskilligt linne m. m. Glade, att in
tet lif spilldes, akta de ej denna skada. Länge lär
de minnas denna förskräckelsens stund och med häp