dessa fakta, så kan deras blotta omnämnande, el ler ett oskyldigt skämt deröfver, väl hvarker anses för smädelse eller osanning. Hr Wahlströn har fått vara nästan alldeles i fred, till oci med för mycket, ända tills han sjelf nödga de oss taga fram honom genom sitt anfall pi A.B: s-förläggarens personlighet vid refererandet Biet af ett skuldfordringsmål, som angick der sednare, och för öfrigt, hvad har hans dyrbar person att beklaga sig öfver från A-B:s sida. Bie säger, med hänvisande på dådstriden, att Af topbladet velat äreskända personer, som icke al lenast aldrig skrifvit en rad i Sv. Biet, men äf ven varit främmande för alla dem, som med tid ningen ega någon befattning. Utom det att hel; dådstriden passerade under A.B:s-förläggaren frånvaro, så har Biet ännu aldrig kunnat uppgifv: ens hvilken person det här menar, medan de sjelf ej dragit i betänkande att under samma stric söka nedsudla oppositions-redaktörerne med ök namn af pionierer, korrektionister, 0. s Vv. Men vi återgå till det citerade stycket. Föl jande året (4844) blef prenumerationen dubbel större än förut, Men på hvad sätt tillgick vä detta? Jo, att aktie-egarne trugat ut Biet bland sina bekanta, hvarpå man blott behöfver åberop: såsom exempel det kända faktum, att kommersrådet Wijk i Götheborg kringsändt till alla sin: affärsrelationer derstädes på kontoren, för att ölfvertala dem att abonnera på Biet. Hvad beträf far den omtalade artikeln i A.B. med signaturen H. Ja, så kan väl deremot ingenting invändas, då den person, som Biet här påpekar, aldrig lär nyttjat denna signatur, och således hyem som helst måtte ägt rält att begagna den såsom pseudonym. Något annat än ett skämt och några dagars förlägenhet för Biet kunde i alla fall ej vara åsyftadt härmed, emedan det icke kunde hindras och äfven var sannolikt, att rätta förhållandet skulle genast upplysas. Det anförda torde vara nog för att ädagalägga, att den tidningsterrorism, de personligheter, de äreskändningar, med mycket mera, hvaröfver ultrapressen skriker, icke kommer från oppositionspressens sida, utan just ifrån den förra sjelf, och synnerligast från Biets dåliga egenskaper och vätskor. Hållen eder sjelfve, gode herrar, inom skrankorne och den bestämmelse, för hvilken j låtit engagera er; försöken, alt försvara systemet emot de anmärkningar pressen uppställt i sak, utan att angripa motståndarnes personer -och motiver; söken framförallt att vånda om ifrån den lögnaktighet som vidlåder er, och ifrån edra beskyllningar, att oppositionspressen vill förstöra lugnet eller vända upp och ned på fäderneslandet, då den endast yrkar ett verkliggörande af de garantier, som äro nedlagda i grundlagens bokstaf, och det framskridande, som svenska folket genom representanternas pluralitet så högt påfordrat i flere riktningar, och j skolen få se, alt jäfven kunnen få vara i fred för edra personer, och en sakdiskussion kan börja, med hvilken vi skole gifva er tillräckligt att skaffa. Men sådant torde icke hafva sig så lätt från Biets sida.