3
FÖRTROLIGA EPISTLAR OM KONST
OCH LITTERATUR.
I
Ni har behagat stöta på mig med en vän-
skapsfull uppmaning att någon gång låta höra
af mig i fråga om theater, musik, o. d. och
ag kan icke neka mig nöjet att villfara en så
smickrande åstundan. Således, se här som
hastigast några rader, nedskifna i sjelfva jul
stöket!
Sedan mitt sista har inom den dramatiska
konstens gebit timat en händelse; kapten Lin-
deberg har (fått färdig sin Nya Teater vid Träd-
Isgatan, — komedien har makat sig intill
psirapskyrkan,, — och invigt den med att hissa
en konung upp i ett träd! Som alla unga in-
rättningar, har den haft att genomgå sina små
vanskligheter i första begynnelsen, men håller
sig för öfrigt kry och oförfärad, förlitande sig
på den gamla bepröfvade satsen: trägen vin-
ner Härunder har den kungliga teatern snedt
emot låtit göra sig ett nytt fönster utåt gamla
dramatiska platsen, som det vill tyckas, enkom
för att öfver kulissbodarna kunna ega ett stän-
digt öga på grannen-rivalen der borta och hålla
räkning på freqvensen vid dess biljettlucka.
Jag har nämnt den kungliga teatern; den
fick sig visserligen för några veckor sedan en
liten flägt genom mamsell Linds återuppträ-
dande, men, såsom temligen allmänt förutspåd-
des, synes denna magnet snart icke längre för-
slå att draga den jernhårda publiken till Gu-
staf Adolfs Torg. Dt är redan betänkligt nog,
att vid representationen häromdagen af Fri-
skytten huset endast var ganska glest besatt,
oaktadt mamsell Jenny i denna opera är af
gammalt befunnen öfverträffa sig sjelf. Hvad
mamsell Elma beträffar, jag menar. mamsell
Ström, hvars första vacklande steg på konst-
närsbanan för ett år sedan uppväckte ett så-
dant entusiastiskt alarm från en handfull sang-
viniska beundrares sida, har hon beklagligtvis
alltför tidigt fått plikta för öfverdrifterna af en
obetänksam koteri-förgudning, och tolf måna-
der efter det hon från ett visst håll förklara-
des för ett underverk, är hon med en af öfver-
ansträngning obarmhertigt fatigerad röst dömd
att den ena gången skörda endast undseendets
stumhet, och den nästa till och med ned-
hyssjande uttryck af en mer och mer allmän
missbelåtenhet!! Se der hvartill det tjenar att
ha obligeanta vänner och vara sedd på baler hos
kritiken!