ANMÄLAN.
Under namn af Liten lefver än ämnar un-
dertecknad från och med nästkommande års bör-
jan utgifva ett veckoblad, hvaraf det efterföl-
jande, som erhållit herr L. J. Hjertas benägna
titlåtelse till en plats i hans blad, får anses så-
som prof och prospekt.
Den lilla tidningen, som bEfver företrädes-
vis politisk, utan att derföre utesluta litterära,
artistiska och öfriga ämnen, eger tvenne huf-
vudsakliga ändamål:
4:o att lemna ett slags repetitorium eller
allmän öfversigt af veckans tilldragelser, äf-
ventyr och fakta,
2:0 att söka medelst en mera skämtsam ton
stadkomma en liten omvexling med det un-
derstundom nästan för allvarsamma allvar,
hvarmed åe stora tidningarna behandla vissa
saker och ting.
I afseende på detta sista kapitel får ute.
göra den uttryckliga reservation, att han på
intet vis underkänner de seriösa bladens be-
mödanden, att genom utförligare och mera
räsonnerade afhandlingar verka i de stora frå-
gorna, men å ena sidan anser han i de små
förhållandena för dagen mycket finnas, som,
uppriktigt taladt, just icke är annat värdt än
att skämta öfver, och å andra sidan vill han
anmärka, att äfven under raljeriets glatta yta
mycket allvar både kan finnas inneboende och
göra sig, fastän på ett omärkligare vis, gällande.
Beträffande för öfrigt tidningens i innersta hjer-
telag eller, med andra ord, dess färg, såsom
det nu kallas, gör sig utgifvaren den förhopp-
ning, att, med ledning af det lilla han låtit ut-
gå i dazsljuset, tankarna derom icke kunna
vara delade. Någon, äfven af de liherale,
torde anse hans liberala tendenser alltför oin-
skränkta och cmedgörliga; han önskar härpå
endast få förklara, att enligt hans, kanske vå-
gade, men uppriktiga tanka, äfven de så illa
anskrilna utopiernan gälla något här i verlden,
och att om ingen understundom ginge för ö-
gonblicket litet för långt, skulle hvarje verk-
ligt framskridande i historien vara omöjligt;
hvarom mycket kunde vara att säga, i fall vi