MRS
NORGE.
I Norge har den märkliga åtgärd blifvit vidta
gen, att höra embetsmännen och kommunerna fö
att utröna huruvida nationalrepresentationens be
slut kan anses enligt med allmänna opinionen
Det har skett i fråga om sednaste Storthinget
beslut, att i Norge all bränvinsbränning skulle ef
ter 40 års förlopp upphöra. Finansdepartemente
hade, redan innan detta beslut fattades, anmoda
den kommision, åt hvilken revisionen af lage:
om bränvinsbränningen varit uppdragen, att följ
Storthingets förhandlingar och meddela sitt ytt
rande öfver dess beslut, hvilket ock skedde. Nor:
ska Regeringen hemställde derefter att Kongl. Maj:
måtte öfver detta beslut resolvera, att H. M. pic-
ke för närvarande fann tjenligt att sanktioner:
Storthingets beslut (grundlagens verba formalia
till lag om bränvinsbränning. Denna hemställar
vardt ock af Kongl. Maj:t bifallen. I motiverna till
denna resolution yttrade likväl H. M. Konungen, at!
han fann betänkligt att bifalla Storthingets ifråga-
vararande beslut, innan det ytterligare visar sig
om och huruvida beslutet är ett uttryck af mna-
tionens. sammanstämmiga önskan. För att utrö-
na detta har nu finansdepartementet utfärdat etl
cirkulär till alla amtmän i riket, med befallning
att inhemta autoriteternas och vederbörandes i
kommunerna betänkanden om Storthingets beslut
samt insända dem jemte sitt eget utlåtande till
departementet, inom nästa års utgång.
Det vore önskligt att norska publicisterne måt-
te meddela huru denna ovanliga åtgärd anses i
brödrariket. Oss förefaller den mindre förenlig
med den representativa styrelseformen. Då nor-
ska grundlagen tillägger Regeringen makten alt
förkasta Storthingets beslut och att göra detta två
gånger efter hvarandra, samt föreskrifver att ett
Storthingsbeslut, för att utan Regeringens sanktion
öfvergå till lag, måste oförändradt antagas af tre
på hvarandra följande, lagtima Storthing, således
vidhållas i nio år och af tre serskilda, genom fo!-
kets val utkorade representativa församlingar, så
synes den hafva tydligen föreskrifvit allt, som är
nödigt för att få veta om ett Storthings förslag
kan vara öfverensstämmande med allmänna opi-
nionen, oaktadt Regeringen finner betänkligt att
genast antaga detsamma. Ändamålet med sjelf-
va Storthinget kan nemligen ej vara annat än
att det skall uttrycka folkets behof och tänke-
sätt. Sker det icke så, kan folket välja sig an-
dra representånter. Men att bredvid Storthin-
get samla och åberopa auktoriteternas och kom-
munernas yttringar, tilläfventyrs såsom vederlägg-
ning af Storthingets, innefattar påtagligen ett steg
på sidan om den egentliga formen -och en förne-
kelse af det representativa samhällets grundsats,
att folkets lagstiftande makt må utöfvas af dess
lagligen valda representation. Afsigten med denna
är icke blott alt folkets röst må blifva hörd, utan
ock att den må uttryckas af ett urval af de mest
betrodda och derföre presumtivt klokaste och
sjelfständigaste i hela landet. Det sednare ända-
målet upphäfves, då man ställer en annan korpo-
ration öfver detta nationens urval.
Det har visat sig i Sverge och tyckes ej heller
förneka sig i Norge, att Regeringens inflytelse
ganska lätt förmår att från auktoriteterne och kom-
munerne framkalla den opinion, som Regeringen
sjelf önskar; i synnerhet måste detta gå lätt, då
opinanterne veta med sig alt de sakna beslutan-
derätt, och derföre anse det onödigt att spjerna
emot och derigenom blottställa sig för vederbö-
randes missnöje.
Betänkligt är det slutligen att för rådgifvare-
personalen öppna ett tillfälle, att genom cirkulär-
mekaniken hopsamla motiver för besluten öfver
representationens förslag. Det skall icke blott leda
till splittring med representationen, utan — hvad
vi i synnerhet velat bemärka — befria rådgif-
varne från nödvändigheten af all intimare känne-
dom om landet. och dess behof, och från den
känsla af ansvarighet, som tvånget alt bygga he-
sluten på sina egna insigter, medför; i stället att
sjelf öfverlänka svaren på regeringsfrågorne, skola
rådgifvarne öfverlemna det åt sina underordnade.
Derpå hafva vi i Sverge mångfaldiga exempel.
KONSERT