MMM
husdisciplin. Hans lefnadslustiga sinme längtade
ut i verldsströmmen, och kort innan min åter-
komst från akademien, hade hans föresats kom-
mit till mognad. Nedtyngd af lagrar och skul
der, hade han lemnat min onkels hus och resi-
denset, för att söka sin lycka under en annar
zon. Sedan den tiden hade man icke erfarit nå
got om honom; nu stod han lifslefyande framfö!
mig, och var mig verkligen den gången inger
ovälkommen syn. Den riktbroderade charlakans
jackan, som mycket kontrasterade med min on
kels modesta livre, skinnbyxorne, de spegelblankz
stöflarne och de stora silfversporrarne, allt lät mi
förmoda, att han stod i tjenst hos en ansedd fa-
milj, som sannolikt hörde till balsällskapet på
slottet. Jag kunde hoppas att erfara af honom
något mera om dess egare, än folket på stället
kunde säga mig. Jag uppehöll vildbasaren. I
början. besinnade han sig icke genast på min per-
son och ville drifva näsvisheter; men då jag med
eftertryck nämnde mitt namn, och med friherrlig
värdighet framställde mig för den pojkaktige, ble
han hastigt mycket ödmjuk, och fastän den af.
lägsna dansmusiken elektriskt hoppade genom all:
hans nerver, så svarade han mig likväl — gern:
eller ogerna — på mina frågor. Först underrät
tade jag mig om hans nuvarande förhållanden
Jag erhöll deröfver de mest tillfredsställande upp
lysningar. Hans herre, den rike grefven af He
chenburg, var en af balgästerne på slottet. Se
bastian visste alt sätta mycket värde på han
rikedom, om hans andre egenskaper kunde lake
jens arroganta skildringston icke bibringa åhö-
raren den bästa tanke. På mina frågor, hven
slottets czare var, svarade han med flytande tun-