mr ÖV
upphör att vara det. Alla slags förtjenster upp-
väcka afund, men tro mig, med hvarje skrynk:
af den annalkande hösten, af den börjande vin-
tern, förvärfvar sig den afundade nya anspråk på
den allmänna kärleken, och allt flera rättigheter
äfven den, att, om hon har lust dertill,: föra säl
och stämma i sina systrars kritiska råd.n
Du råder mig således?
Bevars! jag råder till intet, hvarken för elle
mot. Detia är ett steg, som man måste gör:
sjelf: hic Rhodus, salta! Jag skulle likväl på när:
håll se den obekanta sköna författarinnan till der
mystiska biljetten och höra hvad hon har at
förkunna.
Jag skulle gerna gå in derpå, om jag icke vor
så fördömdt misstrogen. Du vet, man har oft:
nyttjat sådana inbjudningar till totalt heterogen:
ändamål,
Du fruktar en smara? Vet du hvad? Jag föl
jer dig, och garanterar tillinlelgörandet al hvarjc
oredlig afsigt. Jag antog förslaget och vi ålskil
des, sedan Oswald lofvat att på aftonen hemt
mig till en spatserfärd, efter hvilken vi wvill
bestå äfventyrel.
XIV.
Bästa baron,, började erefvinnan, då jag upp
ryrod af det glödande champagnevinet, för andr
gången fatlade hennes hand och eldigt kysste den
tillstå, att vi på det originellaste vis trädt
vårt nu varande förhållande; i sanming, hade ick
Matvors lagt sig med i spelet, hvem vet, hvares
vi då stodo nul!
Åres har utfört sällsamma ting! utropade ja
hänryckt. Yan att doppa det skarpa stålet
blod, att utsprida förderf och ödeläggelse, all Me: