händer äro bundnan, sade han, amakten. är i representantförsamlingens händer. Demagogien öfvessvämmar oss, vi stå färdiga att få ett nationalkonvent. Jäg vet, hvilket öde mig beredes; läs, här äro polisrapporterne, jag skall falla såsom martyr, men det är icke frågan om mig, utan om det arma landets olycka, Om jag kunde kraftigt tukta ett par af dessa orostiftare, så skulle ett sådant exempel afskräcka de andre. Jag känner mina landsmän, Turkar och Fanarioter hafva vant sig att kyssa den handen, som slår dem; behandlar man dem med skonsamhet, så blifva de förmätne; men få de känna en stark arm, så hafva de respekt. General Kisseleff har velat styra dem genom bevekelsegrunder af ära — den stackars mannen förstod sig icke på dessa menniskor. Se, hvilka sköna resultater, han efterlemnat åt oss; vi gå anarkien rakt till mötes. Jag upprepar för eders exce., ett stort exempel är nödvändigt, då ansvarar jag för ordningen och lyckan i landet, och skall blifva i stånd att följa edra visa rådslag. Genom denna taktik vann försten sin afsigt; oppositionen, somretades och trakasserades, begick oförsigtigher; generalkonsuln, intagen af hospodaren, afgaf energiska noter emot representant-församlingen. Genom konsulns bemödanden erhöll furst Ghika en firman från Porten, hvilken ålade församlingen tystnad, och Campiniano, en af de ifrigaste oppositionsmännen, blef landsförvist.