ar i stället ökats till en öfverdrift, hvarom nan i andra länder knappast kan göra sig ett egrepp. Händer det numera att någon af de tora fabriksgrenarne nödgas minska sin aretspersonal i brist på afsättning, så sakna de fskedade den tillflykt de hittills ägt att genom dagaläggande af sin medellösa ställning få unlerstöd ur socknens fattigkassa utan arbete; le hänvisas nu till arbetshusen. Men arbetet öres dem der med flit så oerhördt påkostande, ich den föda de erhålla i betalning derför är så napp, att hvar och en måste efter några dasars försök afstå från begge. Endast i det falet, att de arbetsföre genom det hårda arbetet ch den magra kosten blifva sjuka eller på unnat sätt oförmögna till arbete, förfiyttas de rån arbetsrummen till fattisrummen, der de lå hehandias väl och menskligt. Följden är att wrbetshusen skys af alla som försökt dem eler tilltro sig att, i afvaktan på arbete annorädes, ännu hålla ut med svält, köld och naenhet någon tid; alldeles som det händer här ned de olycklige, som heldre dö i portgångar Her uthus under våra vintrar, än söka skydd nat kölden i fattigbarackerna. Det är dessa öljder af den nya fattiglagstiftningen, som man vufvudsakligen har att tillskrifva de nu så ofa påkommande upploppen i fabrikstrakterna; y det är att märka, att sedan fabriksindustrion en gång blifvit grundad på ticgararbete, afjönadt med halft eller tredjedels fattigunderhåll, så står det ej mer i fabriksägarnes makt att öka arbetslönerna med det belopp, som ar-! betarne före förändringen uppburo från socknekassan. Täflan i låga priser har blifvit ett så väsendtligt vilkor för afsättningen, att denna skulle försvinna eller minskas, på ett för fabrikernas bestånd förderfligt sätt, om priserna höjdes i förhållande till en förhöjd arbetslön. I denna ställning befinner sig nu England med sina fattiga efter 500 års experimenter i fattiglagstiftning Mer eller mindre fullständigt har det Engelska fattigvårdssystemet blifvit anlitadt i andra länder. Till detta systems äldre åsigter har man närmare slutit sig i Skottiand, Nederländerna, Danmark, Norge, Sverige, Preussen, Wirtemberg, Bayern, Baden, Sachsen, Mecklenburg, Weimar, Nassau, Gotha, Hamburg, Frankfurt am Main, Osterrikes Italienska stater, Nordamerika, det nya Grekland. Man har fven rönt samnia följder, för så vidt tiden varit tillräcklig för dem att hinna röja sig. I Frankrike, Spanien och Irland gälla de nyare engelska åsigterna; men utan att hafva föregåtts af de äldre; till följd hvaraf ock verkningarne af de förstnämnda icke blifvit så förfärliga som i England. Om nöden i Irland är mera allmän, än i England, så är den mindre den civiliserade menniskans nöd, än vildens; emedan Irländaren är ett slags vilde inom Europa. Hans lidande är oerhördt; men det är blott fysiskt; han tänker sig ej någon bättre ställning, än den, hvartill han härdats ifrån barndomen; och får han blott tillfälle att äta sig mätt af potatis någon gång, så är han glad och sjunger och behöfver hvarken kläder eller riktigt tak öfver hufvudet. Den irländska pauperismen kan derföre riktigast slutas ut ur räkningen, när man talar om proletärernas tillstånd i den etviliserade verlden. — IT Schweitz hafva vissa kantoner anfört det legala fattigvårdssystemet i likhet med Englands äldre bruk; andra i likhet med det nyare. I somliga råder tiggeriet ostördt, och den enskilda barmhertigheten mellankommer efter råd och lägenhet, eller låter uslingarne förgås. Äfven från dessa länder förekomma i det ofvannämnda arbetet en mängd facta och siffror till upplysning öfver det legala fattigvårdssystemets verkningar; öfver Sverige äro dock upplysningarne knapphändigast; måhända derföre att utgifvaren trott sina läsare äga bättre tillgångar dertill genom omedelbar aktgifning på förhållandet rundtomkring dem. Efter den allmänna öfversigten af fattiglagstiftningen och dess följder, träffar man skildringar af de speciella anstalter, som till pauperismens botande blifvit anlitade, såsom fattighus, barnhus, arbetshus, fatlighjonens inackordering på landsbygden efter. anbud eller entreprenadauktion, och de så kallade fattigkolonierna på Belgiens hedar och Hollands mosFe a era rr a Ra ER nn a ee udda Na hatar: MPoredd. städse heredd, )