ar i stället ökats till en öfverdrift, hvarom
nan i andra länder knappast kan göra sig ett
egrepp. Händer det numera att någon af de
tora fabriksgrenarne nödgas minska sin ar-
etspersonal i brist på afsättning, så sakna de
fskedade den tillflykt de hittills ägt att genom
dagaläggande af sin medellösa ställning få un-
lerstöd ur socknens fattigkassa utan arbete;
le hänvisas nu till arbetshusen. Men arbetet
öres dem der med flit så oerhördt påkostande,
ich den föda de erhålla i betalning derför är så
napp, att hvar och en måste efter några da-
sars försök afstå från begge. Endast i det fal-
et, att de arbetsföre genom det hårda arbetet
ch den magra kosten blifva sjuka eller på
unnat sätt oförmögna till arbete, förfiyttas de
rån arbetsrummen till fattisrummen, der de
lå hehandias väl och menskligt. Följden är att
wrbetshusen skys af alla som försökt dem el-
er tilltro sig att, i afvaktan på arbete annor-
ädes, ännu hålla ut med svält, köld och na-
enhet någon tid; alldeles som det händer här
ned de olycklige, som heldre dö i portgångar
Her uthus under våra vintrar, än söka skydd
nat kölden i fattigbarackerna. Det är dessa
öljder af den nya fattiglagstiftningen, som man
vufvudsakligen har att tillskrifva de nu så of-
a påkommande upploppen i fabrikstrakterna;
y det är att märka, att sedan fabriksindustri-
on en gång blifvit grundad på ticgararbete, af-
jönadt med halft eller tredjedels fattigunder-
håll, så står det ej mer i fabriksägarnes makt
att öka arbetslönerna med det belopp, som ar-!
betarne före förändringen uppburo från sock-
nekassan. Täflan i låga priser har blifvit ett
så väsendtligt vilkor för afsättningen, att den-
na skulle försvinna eller minskas, på ett för
fabrikernas bestånd förderfligt sätt, om priser-
na höjdes i förhållande till en förhöjd ar-
betslön.
I denna ställning befinner sig nu England
med sina fattiga efter 500 års experimenter i
fattiglagstiftning
Mer eller mindre fullständigt har det En-
gelska fattigvårdssystemet blifvit anlitadt i an-
dra länder. Till detta systems äldre åsigter
har man närmare slutit sig i Skottiand, Neder-
länderna, Danmark, Norge, Sverige, Preussen,
Wirtemberg, Bayern, Baden, Sachsen, Meck-
lenburg, Weimar, Nassau, Gotha, Hamburg,
Frankfurt am Main, Osterrikes Italienska sta-
ter, Nordamerika, det nya Grekland. Man har
fven rönt samnia följder, för så vidt tiden
varit tillräcklig för dem att hinna röja sig. I
Frankrike, Spanien och Irland gälla de nyare
engelska åsigterna; men utan att hafva före-
gåtts af de äldre; till följd hvaraf ock verknin-
garne af de förstnämnda icke blifvit så förfär-
liga som i England. Om nöden i Irland är
mera allmän, än i England, så är den mindre
den civiliserade menniskans nöd, än vildens;
emedan Irländaren är ett slags vilde inom Eu-
ropa. Hans lidande är oerhördt; men det är
blott fysiskt; han tänker sig ej någon bättre
ställning, än den, hvartill han härdats ifrån
barndomen; och får han blott tillfälle att äta
sig mätt af potatis någon gång, så är han glad
och sjunger och behöfver hvarken kläder eller
riktigt tak öfver hufvudet. Den irländska pau-
perismen kan derföre riktigast slutas ut ur
räkningen, när man talar om proletärernas till-
stånd i den etviliserade verlden. — IT Schweitz
hafva vissa kantoner anfört det legala fattig-
vårdssystemet i likhet med Englands äldre bruk;
andra i likhet med det nyare. I somliga rå-
der tiggeriet ostördt, och den enskilda barm-
hertigheten mellankommer efter råd och lägen-
het, eller låter uslingarne förgås.
Äfven från dessa länder förekomma i det
ofvannämnda arbetet en mängd facta och siff-
ror till upplysning öfver det legala fattigvårds-
systemets verkningar; öfver Sverige äro dock
upplysningarne knapphändigast; måhända der-
före att utgifvaren trott sina läsare äga bättre
tillgångar dertill genom omedelbar aktgifning
på förhållandet rundtomkring dem.
Efter den allmänna öfversigten af fattiglag-
stiftningen och dess följder, träffar man skil-
dringar af de speciella anstalter, som till pau-
perismens botande blifvit anlitade, såsom fat-
tighus, barnhus, arbetshus, fatlighjonens inac-
kordering på landsbygden efter. anbud eller
entreprenadauktion, och de så kallade fattig-
kolonierna på Belgiens hedar och Hollands mos-
Fe a era rr a Ra ER nn a ee
udda Na hatar: MPoredd. städse heredd, )