stå emellan korporationerna. Hvarje industri-
gren måste således hafva en central-verkstad, och
alla de andra verkstäderne sortera under denna.
såsom supplementär-verkstäder. Handeln skulle
icke längre blifva industriens frätande kräfta; ty
hvarje social verkstad skulle hafva sina magasi-
ner och nederlag för de arbetandes behof. Re-
formen inom åkerbruket skulle hvila på samma
grund, ty man behöfde blott upphäfva rättighe-
ten tll sidoarf, och hvarje församling skulle innan
kort komma till en förmögenhet, iika oföryiter-
lig som verkstädernes, .och hvilken borde förval-
tas på samma storartade fot.
Följderna af ett dylikt system ligga för öppen
dag: uppgifvandet af all konkurrens, hvilken dock
älven har sina fördelar, spärrning af trafiken med
utlandet, tillintetgörandet af. utförseln till frem-
mande länder och förbud emot införsel, stegring
i arbetslönen för handarbete och 1 priset på fa-
brikater, men också, i följd deraf, stegrade priser
på lifsmedel, emedan landtmännen, såvida de icke
skuile biifva heloter, äfven måste bestämma vär-
det. på sina: produkter, öfverhufvud: omöjlighet
att bestämma alla dessa arbetsförtjenter till be-
loppet på ett sätt, sem motsvarade hvars och
ens önskningar, då dessutom den rena vinsten af
en industri, då förlusterhne frånräknas, endast ut-
gör omkring 40 procent af försäljningspriset, och
således i Frankrike, med ett försäljningsvärde af
2 milliarder (enligt Schmitziers Statistique generale
et comparee de la France), endast 200 millioner.
Dessa sociala verkstäder skulle tillintetgöra en
mängd för närvarande sjeifständiga yrken och
tvinga dem att flykta under verkstädernas vin-
sar; till och med ett kollektiv-kapital,, om aårfs-
rätten och enskild eganderätt helt och hållet af-
skaffades, skulle icke alltid skydda dem emot nö-
den, men ganska säkert föra nationen fattigdomen
till mötes.
Andra författare åter hafva icke vågat sig på
nya samhälleliga organisationer, utan blott:sökt
att förnvättra det beståndande. Herr Tarbe har
allit på idfen om en: representation för de fat-
ige: denna klass: skulle i: hvarje lagstiftande för-
samling hafva er fullmäktig, som bevakade dess
bästa. Han vill att arbetarne genom fördrag och
öfverenskommelse skulle bindas till sina husbön-
der, på samma sätt, som arrendatorerne till gods-
egarne, alt en ordning infördes, som hölle medel-
vägen emellan familj-gemensamhet och det feodala
beroendet. Industriidkaren, förvandlad till en för-
myndare och husföreståndare, hade att bestrida
sina arbetares behof af de öfverenskomna lönerna,
och att, vid årets slut, till dem aflemma öfver-
skottet af deras förtjenst.. Herr de Chamborant
du pauperisme) vill heldre undertrycka industrien,
in att genom densamma, såsom han befarar, mo-
raliteten skulle gå under. Hvarje industri är ho-
iom misstänkt; den första artikeln i hans ekeno-
miska katekes är: alla verkstäder, fabriker och
inläggningar förklaras för osunda och farliga eta-
ylissementer, arbetarne derpå må vara af hvad
kön, ålder och antal som heldst. Enligt hans
isigter borde ingen industrianläggning få uppkom-
ma, utan i kraft af en speciel tillåtelse och med,
saranti för, samhället. , Arbetshusen, boningarne
ör barnen och en del af de sysselsatte arbetarne,
måste uppföras, med sorgfälligt afseende på sund-
ietspolisen; ett sjukhus och en elementarskola
vorde finnas vid hvarje större anläggning. — Herr
Felix de Lafarelle (Plan dune reorganisation di-
ciplinaire des classes industrielles en France)
örklarade sig för återställandet af medeltidens
kråväsen, 1 en gestalt, lämpad efter det 49 år-
vundradets - anda, nemligen sålunda, att skråna
eke blefve slutna, utan tillgängliga, samt graderne
f lärgösse, gesäll och mästare tilldelade efter fö-
egångna pröfningar. För upprätthållandet af tukt
ch ordning skulle serskilda inrättningar bildas,
ler mästare och gesäller hade. sina representan-
er, alla yrken klassificeras efter hand- och ma-
binarbete, slutliger, såsom form för hela den
adustriella organisationen, en centralbyrå för han-
el, manufakturer, konster och handtverk upp-
ättas i hufvulståden — Herr Buret har före-
lagit en sorts karta för industrien. Inom hvarje
rdustriafdelning skulle mästare och arbetare ut-
älja ett familjeråd. Detta råd skulle tid efter!