Nu voro de komna tätt intill den branta klipp
väggen, och endast floden skiljde dem derifrån.
aHär således?k sade med låg röst en af män
nerna, i det han trädde fram till en annan, Som
syntes vara anföraren, och hans röst uttryckt
förvåning. i
cEndast härifrån kan slottet intagas,t svarad
denne lågt. Ser du ljuset ännu?
aDet, Lyser ännu från andra fönstret till hö
ger,d svarade den förre.
aGodt; det är ett säkert tecken att allt är lugn
och att Duncan inte anar något förräderi. Fort
låt oss. skrida till verket. Lägg den. stora ste
gen på klippan, midt i floden, och skjut et
bräde derpå.. Två man få rum på klippan; des
sa lägga en annan stege ända fram till klippväg
gen, der är en fläck som vattnet endast ett på
tum öfverspolar.c
Anförarens befallning utfördes genast, så myc
ken svårighet den än erbjöd.
cNuy sade anföraren, låt Oss gå öfver; planer
der vid andra sidan är så stor, att vi få rum dej
med våra verktyg. Jag vet det noga, emedan jar
för tre dagar sen strök omkring här, förklädd til
tiggare. Hvem vill gå först? jag slutar tåget, e
huru jag visserligen heldre gince i spetsen, mer
jag vill nu vara den siste, för att hålla 0ss Tyg
gen fri och se till att allt sker med ordning.c
Jag vill öppna vägen,, sade den han först ta
lat till. t
Bra, David! Du är rask, tapper; men vid dit
Lif, ingen öfverilning! sade anföraren. -J andr
bören erinra er, att minsta Jjud kan kosta os:
alla lifvet.