telse öfver fälttåget i Algier, hyvartill manuskriptet blifvit funnet bland hertigens efterlemnade papper, snart komma att utgilvas under Charles Nodiers ledning och efter hans bearbetning. — Iuigi Cicconi, en politisk flykting, som uppehållit sig i Paris, har nyligen utgifvit tvänne: märkliga skrifter i Turin. Den ena, under titel: Storia del progresso dell industria umanan, innefattar industriens historia från äldre till nyare tider. Den andra, som är en roman och bär tiieln: Cassiglia, ovvero il Sicitiano a Parigir, innehåller beskrifningar om en politisk flyktings öden, den der i Paris kämpat med elände och nöd, till dess han ändtligen i ett hospital funnit ett slut på sitt lidande. Författaren har säkert ur sitt eget äfventyrliga Hf tagit stoff för dessa sina melankoliska skildringar. — Franska tidningar omtala med saknad den unge målaren Clement Boulangers död; han föll vid 36 års ålder offer för en hjernfeber, den han ädragit sig genom hettan och mödorna under gräfningen vid Dianas Tempel, öfver hvilket arbete! han haft öfverinseendet. — Las Papillotosy, elt arbete på provencaliska, af den mycket omtalade skalden och barberaren Jasmin, eller, som han på sin patois kallar sig, Jaquou Jansemin, läses och beundras högligen i Frankrike. Jasmin är ett slags landilig BeTanger, en Victor Hugo, en Lamartine, ett af tidens lejon, näst Rachel, med hvars eldiga, originella och rika genius hans diktarsnille skall vara beslägtadt. Ilan skördar för närvarande de talrikaste triumferna i Frankrike; men i trots af alla de utmärkelser han skördar, oaktadt gyllene Iagrar och gyllene bägare, dyrbara tyger och uret skänkt af Le Roir, diamantringen af den mycket begråtne hertigen, brillaninålen af dennes gemål, samt alla de oräkneliga håfvorna af ambassadriser, stora herrar, enzelske oci franske, i trots af de herrligheter, fester och ärebe ygelser af alla slag, som egnas honom, fortfar han likväl att lefva ett enkelt lif, barbera och klippa hår, samt bebo sitt lilla simpla hus med barberarskylten, i Agen. Såsom prof på det behag och välljud hans versar eger på originalspråket, vilja vi anföra några rader ur ett af hans äldre stycken, den blinda flickan från Castel-Cuille: Del på daguelo havuto mountagne Oun se pinquo Castel-Cuillt; Altenque lou poumt, lou prunt, Pamellt, Blanquejåbon dans la campagno, Baci lou chan guon entendet, Un dimeeres mati, beillo de Sent-Jouzet. (Vid foten af det höga berg, der Castel-Cuill står i det fria; vid den årstid, då äppleplommonoch mandelträden äro vissna öfver hela landet; detta ä den sången, som sjöngs fredagsmorgonen, St. Josefsafton.) Atskilliga af Jasmins stycken äro öfversatta på engelska, och en engelsk recencent liknar förfaitaren, i anledning af dessa, vid Burnes och Moore. — Mamsell Bremers Grannarne hafva, enligt hvad vi förut nämnt, blifvit öfversatta på engelska af Mary Howitt. Denna öfversättning tycks dock vara hemtad från Tyskan, hvilket bland annat namnet Helevi Ilausgiebel tyckes förråda. De lofordas för öfrigt i tidningen Atheneum, hvarest ock flera utdrag ur sjelfva boken dinnas anförda. Recensenten anmärker: Denna annars rörande och natursanna historias svaghetspunkt är episoden om Bruno Mansfelds brott, : änger och kärleksgriller. Ett dylikt romaneskt: parti, ehuru väsendtligt för en romanförfattares framgång i Sverige, skall dock i England alltid. anses orimligt och alls icke passande i en trogen naturteckning In annan af mamsell Bremers romaner är äfven från tyskan öfversatt på En-: gelska. — För öfrigt väntar man sig till julen en ny roman af Bulwer: aThe last of the Barons,, och tvänne nya sjöromaner af kapten Glascock, al byilka den ena är den förut lofvade Trafalgarn. Af fruntimmersförfattarne Elwood, Howitt och Bush har man ock åtskilligt smått. Man väntar till och med något nytt i romanväg af Boz. Under tiden öfversättas hans förra arbeten på — Turkiska! Ingen mindre sublim exklamation än Mashallahl kan göras vid ett dylikt företag. Föreställom oss blott AM:rs MNickleby-Kackelikock öppna sin språklåda för de högtidliga innevånarne i det söta vattnets ängd! — På Covent-garden-theatern, der, som vi förut nämnt, madame Garcia är engagerad som prima donna, och M:r Templeton som tenor, skall nu en basist, M:r Weis, debutera i — såsom korrespondenten ulirycker sig — Donizettis skrala opera Lucie Skrala säger han! — Mille Jazede förtjusar för närvarande Hamburgarne, ömsom i Bellinis opera Die Nachavandlerinn (Sonnambula), och ömsom i Auberts! Krondiamanten, till hvilken Firr Seribe och St.; Georges skrifvit libretton. Handlingen försiggår i, Portugal. Hjeltinnan är, såsom vi kanske nåcon gång förut omniunnt, en ung furstinna, en annan Tintomara, som i all oskuld, icke allenast för-( snillar en ofantligt dyrbar kronjuvel, utan ock,. under namn al Pailomena, ger sia Vill anförarinna för ett ziguenarband, som gör falskt mynt och hbedrifver skogsröfveri; allt i akt och mening att rädda sitt land från statsbankrutt! — Rubini och Liszt äro i VYeimar för att celebrera förmälnings-högtidligheterna derstädes. term RAR RR RR OA OA — Den 30:e årsdagen af M:me Schäcks första!! uppträdande på teatern i Berlin skall, på konungens befallning, firas med en benefice för denna utmärkta skådespelerskas räkning, hvarvid före tillfället åtskilliga undantag från de vanliga teater: rezslorna komma att ega rum. Mad. Scbäcks! skall uppträda i första stycket — en dram af Iffiand — i samma roll, hvaruti hon för 50 år sedan gjorde sin debut för publiken; i den andra, b Schillers Wallensteins död, skall Fannu Elsler ti oe ss . 2 Pp 2 As vor