fn
,William bröt brefvet hastigt. Det innehöl
endast följande:
Du skall inom en fjerdedels timma efter ge
nomläsandet af dessa rader lemna borgen Corgarf
och strängt efterkomma denna befallning, brefvel
må komma dig tillhanda dag eller natt, vid mål-
tid eller bön. För det strängaste uppfyllande al
denna befallning häftar du med ära och lif
Reginald Gordon, Riddare.n
William stod såsom förstenad efter genomläsan-
det af dessa rader. Alla hans förhoppningar syn-
tes tillintetgjorda i ett enda slag. Han var för-
färligt skakad, men fann likväl efter ett ögonblicks
besinning, att han hvarken kunde ge borgherrn
eller hans dotter del af innehållet. I anseende
H de stränga begrepp sir Richard gjorde sig om
äran, var det ögonskenliet att han vid ringaste
sken af motvilja hos sin fiende alt räcka handen
till försoning skulle afslå alla vidare underhand-
lingar om cen förmälning mellan sin enda dotter
och sonen till denna fiende. William sökte der-
före att falta sig och i det han åter satte sig ull
bordet, svarade han på Kalarinas fråga, om det
var goda eller elaka tidningar han erhållit, att
han trodde sig framdeles kunna kalla dem goda
då han med dagens inbrott tänkte bryla upp till
ett möle med sin far, hvaraf han lofvade sig alll
det bästa.
Ehuru William kände sin faders stränga sinne-
lag, så föll det honom likväl icke in, att han må-
ste tyda brefvet efter ordalydelsen, i afsconde pi
sin afresa från slottet. Han såg ölverhufvud
de uttryck, hvaruli skrifvelsen varaffallad, endas!
en ögonblicklig uppbrusning af fadrens vrede och
han började efterhand hoppas, alt endast ban
stode framför sin fader, det skulle lyckas honom
om också först efter någon tid, alt stämma ho
nom för sitl bjertas önskningar.
Måltiden fortfor likväl och den främmande sån.
garen gjorde sig redo alt börja en ny sång, d
en men Omkrin sexti år, som redan länge ståt