hade redan under en resa, som han företog
till Amerika, en hel hop förkommit.
Att Macphersons öfversättning af de oisian-
ska sångerna är i många stycken felaktig och
dessutom till hela sin stil i väsendtlig mån
förfuskad, har för öfrigt länge varit erkändt,
och orsaken härtill låg ursprungligen kanske
lika mycket i hans endast ytliga bekantskap
med originalernas språk, som i en subjektiv
förkärlek för det bombastiskt maniererade,
hvilket han icke aktade för rof att använda
äfven på den gamla skottska bardens naiva
och okonstlade natur- och folkpoesi. Flera haf-
va också derför på sednare tider företagit sig
en genomgående granskning af de gaeliska ur-
skrifterna, för att derefter utarbeta en mera
trogen och sann öfversättning. Isynnerhet har
i detta afseende utmärkt sig en tysk lärd vid
namn Ahlwardt, hvilken 1844 utgaf en kritisk
öfversättning utaf de förhandenvarande gaeli-
ska driginalerna, hvilken ännu är i många
stycken värderad såsom ett arbete af mycken
grundlighet och djupsinnighet. Här i Sverge
hår Ossian hittills egentligen endast genom en
gammal öfversättning från Macpherson varit
bekant. Im vi icke missminna oss, utkom-
mo dock äfven för åtskilliga år sedan några
prof af en annan version, som åtminstone i ett
och annat var bättre än den förenämnde, Hr
Arfvidsson har nu efter Ahlwardt och andra,
samt med stöd af egna studier i det gaeliska
språket, — hvilket genom ett par ypperliga
lexikografiska verk nu mera är gjordt till-
gängligt för hvem som helst, — utarbetat sin
här ifrågavarande försvenskade : Oisian, som
gör anspråk på att omsider initiera oss i den
Skoltska Skaldekungens sannskyldiga genius.
Vi nödgas bekänna, att vi med förmodligen
hela Svenska nationen, undantagande Hr A.,
dela en nog förlåtlig obekantskap med det gaeli-
ska tungmålet, hvarföre vi äfven otvunget tillstå
vår inkompetens i fråga om att företaga nå-
gon speciell granskning af Hr Arfvidssons o-
pus. De hvarje sång bifogade noterna tyckas
likväl röja, att mannen både con amore be-
handlat sin sak och gjort sig möda att inträn-
ga i origindlets ofta dunkla mening och deref-
ter åstadkomma det bästa han förmått. Vi för
vår del hafva således visserligen intet emot
att den litterära verlden må antaga det besag-
da arbetet såsom ett ganska godt öfversätt-
ningsprof, och det skulle vara oss ett nöje för
den fosterländska litteraturens skuld, oms de
engelske lärde, som specielt sysselsätta sic
med hithörande ämnen, ville fästa vederbör-
ligt afseende vid denna ovanligare litterära
produkt, och om en närmare bekantskap der-
med från deras sida komme att lemna ett of-
ficielt erkännande af det myckna nya ljus Hr
A. tilläfventyrs genom sina forskningar kastai
öfver det intressanta ämnet.
En annan fråga är, huruvida den Oisian Hr
A. här lemnar oss, skall i den större läsande
allmänhetens ögon hålla allt hvad den gamla
Macphersonska Ossian lofvade. Vi tvifle derpå.
Månne icke nemligen hemligheten af Ossians
popularitet på sin tidlåg, när allt kommer
omkring, mindre i originalets tysta förtjenster
än jest i efterbildningens braskande fel? Del
var det högtrafvande, det pretiösa, det fraseo-
logiska och affekterade hos Macpherson, som
slog an, och det är säkerligen mer än tvifvel-
aktigt, huruvida Ossian i sin äkta naturlighet.
sin cenkelhet i begrepp, hvilken ofta går nära
till ren fattigdom, och som mera skulle fall:
i ögonen, om den ej tillika egde så mycken
naivetet, sin atorftighet i uttryck , sådan knappi
något annat språk lärer kunna framvisa,c sir
ckonstlöshet och korthet i periodbyggnaden, sir
afsaknad af all sirlighet, all beräkning på ef
fekt genom-framställningen, huruvida, — sägs
vi, — en Ossian med dessa egenskaper skul
Je från början gjort samma verkan, som der
Macphersonska, uppväckt samma verkliga re-
-yolution inom litteraturen, samma entusiasm
hos hela slägtet. Det är med detta på sam-
ma sätt som med våra egna gamla Edda-sago-
och folkvise-reliker, hvilka isitt egna ursprung-
liga, enkla och okonstlade skick, ofta nog gö-
ra bra liten effekt i stora verlden, under det
de moderna behandlingarna deraf, såsom till
exempel -Tegnårs Frithiofssaga, utgöra allas
förtjusning. Vår oförgripliga tanka är således
också, att Hr Arfvidssons Disian, utan tvifve
ORTEN
YT are AoAnNhevn i börian sammandracitec af vrede