till 858. Smidt jern af samma derivation pröfvades på
bålligheten emot brytning, genom jernstängernas last-
ning på midten. Vid en last af 392 skålpund böjde
sig de af kallblåst jern smidda stängerna mindre,
än de af varmblåst jern frambragta, och kunde be-
lastas med 448 skålpund; innan de bräcktes, hvilket
dock först inträffade efter 35 dygns påkinning af
sistnämnda tyngd. Alla de af varmblåst tackjern
utsmidda stängerna brusto deremot genast för nyss-
nämnda 448 skålpund.
Vid de af mr Told anställda prof af gjutjerns-
slänger uthöllo de kaliblåsa 25, 30 till 35 vigter ),
innan de bräcktes; hvaremot de varmblåsta brusto
för 46 till 47 vigter af samma slag.
Hartops försök sträckte sig, lika med Fairnbairns,
både till stångjern och gjutjern; det förra pröfvades
med lastning och hamimarslag, det sednare blott
med hammarslag. Stångjernet var af tre serskilda
sorter; men af alla höll det samma mått (4V; en-
gelska tum) i adiameter (dest var allså bultierr).
Hålligheten mot brytning genom pålastade tyngder
befanns hos alla tre stångjernssorterna nära lika
stor; men när man på dem filade lika djupa inskär-
ningar, för att sedan bräcka dem med hammarslag
befanns att en stång af kaliblåst jern fordrade 6
slag, an bandjernsstång ) 3 och en varmblåst blott
4. Gjutjern var af 5 olika sorter, i form af runda
stänger. De inskuros på samma sätt, och de ser-
skilda sorterna förhöllo sig som nedanstående tabell
visar. I densamma betecknar den med D mörkts
tifferkoltumnen stångens diameter i engelska tum,
kolumnen Y inskärningens yta i engelska qvadrat
tum, kolumnen 8 det antal slag, som fordrades, för
att bräcka stången med en 47 engelska skålpund
tung slägga, och kolumnen SS det antal slag, för
hvilket stången brast, när en, 21 engelska skål-
pund tung slägga begagnades, slagen utsatta i me-
deltel efter samtliga försöken
D Y SS SS
Kallblåst jern från Lewesloor . 2 ss 9,6 18 —
Kallblåst jern från Bisrby. .. 2.; ago 18 —
Varmblåst jern från Milton . . Q.; iso 3 —
Kallblåst jern från Elsacar . . 255 Bors — AU
Varmb!åst jern från Milton . . 2,55 4203 — LV
Oberäknadt dessa offentliggjorda rön, bar män vid
jerns användande i allmänhet fått samma utslag,
fastän tillverkningsorter och malmer varit så skilde,
som från norra och södra Wales, Straffordshire,
Yorkshire och Skottland; till följd hvaraf också
jernpriserna inom England för närvarande noteras
som följer :
Kallbiåst tackj. från Sydw2les, N:o 4. 3 — 6 Sh. 3 d.
Vermblåst tackj. från Clyde, N:o4. 2 — 43 Sh. 3—
Såsom slutledning från försök och priser, kom-
mer Mr Hartop till nedanstående vinst- och förlust-
beräkning öfver ierntillverkningen med varm och
kall bläster i Storbritennien:
Besparning vid teckjernsblåsning med varm bläster,
i medeltal. . ... so... co. ss 410?5 PC
Minskadt värde på så tillverkadt jern;
vid afyttringen i allmänhet . . . . . . . 167;
Dito i Yorkshiro .,s.......0; - 263
Dito dito på gjutjern af dylikt teckjern,
vid dess användande till jernbanslager
(hairs) . ... ss. cr vs 0 66 —
Dito dito på stångjern af dylikt tackjera
vid afyttringen . ....c.c. sc 0. 2 2 100 —
Denna minskning i afsättningsvärde, hvilken för-
vandlar besparingen vid varm blister till en betyd-
lig förlust, kommer likväl egentligen i fråga när
jernet skall begegnas till sådsna machinerier och
enläggningar, på hvilkas säkra kopstruktion men-
niskolif bero: såsom för ångvagnar, jernbånor, Häng-
broar, gruflinor, ångfartyg, jernbroar, jerntakresningar
0. a. V. Häröfver är ej särdeles att undra, så framt
skiljaktigheten i jernets fasthet gezom skiljaktigt
blåsningssätt en gång anses afejord. Vigtigheten af
jernets fasthet måste i synnerhet ökas i samma min
som ängfarten ökas till lands och sjös. Hvilken
sorgfällig granskniog anställer man ej vid inköpei
af en vanlig resvagn, eller en häst, fastän man ej
ea deras tillbjalp färdas fortsre än cn eller högst
halfannan mil i timman! Vid irköpet af ångvagnar
och ångfartyg är en motsverande undersökning
mångfaldigt svårare, men-likväl färdas man meg
deras tillhjolp stundom tre till fyra gånger fortare,
och ej sällan med ett i samma förhållande större
äfventyr. Detta gäller i synnerhet när frågan är om
äogvagnar, der de två foriskeffande eyliadrarne gö-
ra minst 280 slag i minuten, med en stöt vid hvart
af omkring 9,280 skålpunds kraft; hvarförutan i en
ångvagnstrain befinnas 40 till 50 vagnsbjul, som på
hvar tredja eller fjerie aln rulla öfver bsnstenornas
fogar och dervid få en kännbar stöt; oberäknadt ai-
la de stötar som icke märkes eller hvilkas orsaker
ej kunnat utrönas ännu. Det är alldeles oundgäng-
ligt att det jern, som skall uthärda så många och så
starka påkänningar, måste vara af utmärkt fasthet,
så väl mot brytning som stöt. Brister ett enda bland
de tusentals smidia och gjutna jernstycken, som
vid ett sådant tillfälle äro i verksamhet, så hör det
till regeln, att någon olyckshändelse inträffar, hvar-
emot fårdens ostörda fortsättning är attrökna bland
undantagen.
) Vigternas slag (skålpund, pund, etc.) är ej när-
mare uppgifvet. Red:s anm.