BLANDADE ÄMNEN: ENGELSKA RÖN. öfver skadligheten af varmluftsbläster för jernets styrka. Vi anse 088 böra fästa herrar bruksoch hyttsezares uppmärksamhet på några, tid efter annan i Minning Journal införda uppsatser öfver detta, för jernhandteringen och jernets kredit så vigtiga ämne. En mr Hartop, civilenginter och bergverksdirektör, har nyligen sammasställt de, i ofvannämnde hänseende inom England ech Skottland vunna erfarenhetssatser, hvaraf upplyses, att icke blott jernets fasthet lider genom varmblåsving, utan att kännedomen härom redan inverkat betydligt på jernets pris; så att man för vissa behof numera skiljer noga mellan varmblåst och kallblåst jern. Måkända uppkommer denna skilnad blott när stenkol användas, och i sådan härdelse Vore svenska jernbandteringen oberoende af de engelska rönen; men skulle det visa sig, att jernets egenskaper lida genom varmbläster, äfven när träkol begagnas, så torde man hädanefter böra vid export af svenskt jern utmärka det kallblåsta ån det varmbiåsta, på det att icke det sednares mre qvalitet måtte ännu ytterligere försvåra den redan minskade afsättningen för vår vigtigsste intustriprodukt. Både Hartop sjelf, och en af Englands mest utärkta civilingeniörer, mr Fairbatri i Manchester, vengom mr Told i Leeds, hafva anställt jemnförelseförsök öfver fastheten hos varmblåst och kallblåst jern. Fairbairns försök anpick så väl gjutjern som stångj ra Det kallblåsta gjutjernet Var från Elsacar och det varmblåsta från Milton; begge sorterna produce7ade ur samma malmer. Härvid utröntes, att när styrkan mot brytning hos det kallblåsta jernet antogs till 4000, så uppgick den hos det varmblåsta blott tili 809; och att styrkan mot stöt förhöll sig som 4000