BLANDADE ÄMNEN:
ENGELSKA RÖN.
öfver skadligheten af varmluftsbläster för jernets
styrka.
Vi anse 088 böra fästa herrar bruks- och hyttsezares
uppmärksamhet på några, tid efter annan i Minning
Journal införda uppsatser öfver detta, för jernhandte-
ringen och jernets kredit så vigtiga ämne. En mr Har-
top, civil- enginter och bergverksdirektör, har nyligen
sammasställt de, i ofvannämnde hänseende inom Eng-
land ech Skottland vunna erfarenhetssatser, hvaraf
upplyses, att icke blott jernets fasthet lider genom
varmblåsving, utan att kännedomen härom redan
inverkat betydligt på jernets pris; så att man för
vissa behof numera skiljer noga mellan varmblåst
och kallblåst jern. Måkända uppkommer denna skil-
nad blott när stenkol användas, och i sådan här-
delse Vore svenska jernbandteringen oberoende af
de engelska rönen; men skulle det visa sig, att jer-
nets egenskaper lida genom varmbläster, äfven
när träkol begagnas, så torde man hädanefter böra
vid export af svenskt jern utmärka det kallblåsta
ån det varmbiåsta, på det att icke det sednares
mre qvalitet måtte ännu ytterligere försvåra den
redan minskade afsättningen för vår vigtigsste in-
tustriprodukt.
Både Hartop sjelf, och en af Englands mest ut-
ärkta civilingeniörer, mr Fairbatri i Manchester,
vengom mr Told i Leeds, hafva anställt jemnfö-
relseförsök öfver fastheten hos varmblåst och kall-
blåst jern.
Fairbairns försök anpick så väl gjutjern som stång-
j ra Det kallblåsta gjutjernet Var från Elsacar och
det varmblåsta från Milton; begge sorterna produce-
7ade ur samma malmer. Härvid utröntes, att när styr-
kan mot brytning hos det kallblåsta jernet antogs till
4000, så uppgick den hos det varmblåsta blott tili
809; och att styrkan mot stöt förhöll sig som 4000