att förbrytelsen berde straffas med fängelse, hafva
suttit öfver målet, men att, genom intriger, kom
en annan alderman vid namn Lee att sitta i
hans ställe, och emedan denne, samt en annan
alderman, Purdy, båda tillhörde det demokra-
tiska eller locofoeo-partiet, samt dessutom fruk-
tade för den allt roffande och bånande tid-
ningenn, slapp utgifvaren med ett bötesbelopp a!
300 doilars.
Enär vi, lika litet som förmodligen Sv. Bie
äre i besittning af handlingarne i det specieila
mål hvarom här är fråga, och ordalagen af de
smädelser som den åtalade tidningen imnehållit,
icke hbel:er finnas upptagne, är det svårt att af-
-göra, hvilkendera meningen bland domarena haf:
mest skäl för sig, antingen den strängare eller
den lindrizare; men att The Times, som för när-
varande i Eagland är den mest framstående och
tillika den tlsknaste organen för högkyrkans samt
biskopparnes och aristokratiens makt, måst taga
part: för den förra, är ganska naturligt. Visko-
le för öfrigt en annan dag taga detta ämne och
Biets artiklar i ett närmare skärskådande, eme-
dan man tyckes vilja draga stora slutsatser från
tillståndet i Amerika, och tillfälle kommer der
vid icke att saknas, att undersöka huruvida ej
samma förhållande, som öfverklagas angående en
del af den Amerikanska pressen, till en viss
grad äger rum äfven hos oss, nemligen just
derutinzran att på båda ställena finnes tidningar
och redaktioner, som icke hafva försyn, att till
tjenst för sina partiändamiål, med fräck penna,
den ena gången efter den andra beljuga och
nedsmutsa sina motståndare, samt oaktadt på-
minta om sitt misstag, likväl fortfara att på-
börda dem yttrandea och handlingar, som aldrig
egt rum; äfvensom att på båda ställen detta för-
hållande inträffar i synnerhet med de publiei-
ster, som af karakterslöshet, osjelfständighet eller
lycksökeri, blindt krypa för de maktägande, med
den skillnaden, att desse sednare befinna sig på
det ena siället på samhällets höjder eller hos ett
hofkotteri och på det andra hos mängden, hvil-
ket blott åstadkommer en olikhet i sättet att pre-
sentera sig, så till vida, som servilismen på de
serskilda ställena tagit tjenst hos olika husbön-
der. Vi vilje nu för tillfället endast erinra om
tvenne omständigheter som det är mnödigt att
anmärka för att icke vilseföras af de ifrågava-
rande beskrifningarne. Den ena omständigheten
är, att partierna inom pressen och deras häft!g-
het mot hvarandra uti Amerika alldeles icke är
någon ny sak, såsom man möjligen kunde vilja
sluta af nyssnämnde beskrifningar; detsamma har
tvärtom emellanåt öfverklagats i alla tider sedan
republikens början. Redan presidenten Jeffer-
son beklagar sig i sina bref öfver olägenheten
deraf, när pressen kommer i dåliga och ka-
rakterslösa händer, och man kan uppleta ame-
rikanska tidningar som äro trettio år gamla, i
hvilka ett lika häftigt spåk fördes som i vå-
ra dagar. Det blir imedlertid en serskild fråga
att argöra, huruvida olägenheterna af denna o-
inskränkta tryckfrihet! varit eller äro så för-
skräckliga, som man vill göra dem och om
man: icke här såsom vid andra tillfållen måste
ihågkomma, att det finnes personer, som, derföre
att de ifrån början hata tryckfriheten, tillskrifva
den nästan allt ondt, som finnes i ett samhälle,
såsom t. ex. herr von Hartmansdorff ofta under
sista? riksdagen: gjorde från Riddarhusets bänkar,
eller Sv. Biet för ett par dagar sedan, då det
sate aftryckningen, i Freja och Aftonbladet, af
ett bref ifrån nuv. H. M. Konungen såsom Kron-
prins, angående det der ryktet om röfvare i
Östergöthland, i en sorts sammanhang med rånet
på polismästaren Limnelius. Icke utgör åtmin
stone den af The Times framdragna tryckfrihets-
saken något öfvertygande exempel, då den om-
talade tidningsutgifvaren ju i alla fall blef dömd
till rätt ansenliga böter. Dessutom har den of-
fentlighet, hvarmed alla ärender behandlas i A-
merika, icke saknat sin goda verkan inom um-
gängslifvet och sederna. Det är bekant att A-
merikanerne äro ett ganska religiöst folk; qvin-
nan åtnjuter ock hos dem en stor aktning, hvilket
alltid måste anses såsom ett vackert bevis på en
nations ståndpunkt i civilisationen; kortspel äro
helt och hållet förvista från umgänget i enski-
da hus och man träffar svårligen i Förenta Sta-
terna exempel på att gifta persomer, som påräk-
pa anseende i det allmänna, våga trotsa den all-
männa anständighetskänslan ända derhän, att
de offentligt underhålla konkubiner. Detj är
sant att man emot dessa fördelar äfven kan
uppställa en ganska mörk skuggsida hos Ameri
vanerne uti det vinglerisystem och den bedräglig-1