att förbrytelsen berde straffas med fängelse, hafva suttit öfver målet, men att, genom intriger, kom en annan alderman vid namn Lee att sitta i hans ställe, och emedan denne, samt en annan alderman, Purdy, båda tillhörde det demokratiska eller locofoeo-partiet, samt dessutom fruktade för den allt roffande och bånande tidningenn, slapp utgifvaren med ett bötesbelopp a! 300 doilars. Enär vi, lika litet som förmodligen Sv. Bie äre i besittning af handlingarne i det specieila mål hvarom här är fråga, och ordalagen af de smädelser som den åtalade tidningen imnehållit, icke hbel:er finnas upptagne, är det svårt att af-göra, hvilkendera meningen bland domarena haf: mest skäl för sig, antingen den strängare eller den lindrizare; men att The Times, som för närvarande i Eagland är den mest framstående och tillika den tlsknaste organen för högkyrkans samt biskopparnes och aristokratiens makt, måst taga part: för den förra, är ganska naturligt. Viskole för öfrigt en annan dag taga detta ämne och Biets artiklar i ett närmare skärskådande, emedan man tyckes vilja draga stora slutsatser från tillståndet i Amerika, och tillfälle kommer der vid icke att saknas, att undersöka huruvida ej samma förhållande, som öfverklagas angående en del af den Amerikanska pressen, till en viss grad äger rum äfven hos oss, nemligen just derutinzran att på båda ställena finnes tidningar och redaktioner, som icke hafva försyn, att till tjenst för sina partiändamiål, med fräck penna, den ena gången efter den andra beljuga och nedsmutsa sina motståndare, samt oaktadt påminta om sitt misstag, likväl fortfara att påbörda dem yttrandea och handlingar, som aldrig egt rum; äfvensom att på båda ställen detta förhållande inträffar i synnerhet med de publieister, som af karakterslöshet, osjelfständighet eller lycksökeri, blindt krypa för de maktägande, med den skillnaden, att desse sednare befinna sig på det ena siället på samhällets höjder eller hos ett hofkotteri och på det andra hos mängden, hvilket blott åstadkommer en olikhet i sättet att presentera sig, så till vida, som servilismen på de serskilda ställena tagit tjenst hos olika husbönder. Vi vilje nu för tillfället endast erinra om tvenne omständigheter som det är mnödigt att anmärka för att icke vilseföras af de ifrågavarande beskrifningarne. Den ena omständigheten är, att partierna inom pressen och deras häft!ghet mot hvarandra uti Amerika alldeles icke är någon ny sak, såsom man möjligen kunde vilja sluta af nyssnämnde beskrifningar; detsamma har tvärtom emellanåt öfverklagats i alla tider sedan republikens början. Redan presidenten Jefferson beklagar sig i sina bref öfver olägenheten deraf, när pressen kommer i dåliga och karakterslösa händer, och man kan uppleta amerikanska tidningar som äro trettio år gamla, i hvilka ett lika häftigt spåk fördes som i våra dagar. Det blir imedlertid en serskild fråga att argöra, huruvida olägenheterna af denna oinskränkta tryckfrihet! varit eller äro så förskräckliga, som man vill göra dem och om man: icke här såsom vid andra tillfållen måste ihågkomma, att det finnes personer, som, derföre att de ifrån början hata tryckfriheten, tillskrifva den nästan allt ondt, som finnes i ett samhälle, såsom t. ex. herr von Hartmansdorff ofta under sista? riksdagen: gjorde från Riddarhusets bänkar, eller Sv. Biet för ett par dagar sedan, då det sate aftryckningen, i Freja och Aftonbladet, af ett bref ifrån nuv. H. M. Konungen såsom Kronprins, angående det der ryktet om röfvare i Östergöthland, i en sorts sammanhang med rånet på polismästaren Limnelius. Icke utgör åtmin stone den af The Times framdragna tryckfrihetssaken något öfvertygande exempel, då den omtalade tidningsutgifvaren ju i alla fall blef dömd till rätt ansenliga böter. Dessutom har den offentlighet, hvarmed alla ärender behandlas i Amerika, icke saknat sin goda verkan inom umgängslifvet och sederna. Det är bekant att Amerikanerne äro ett ganska religiöst folk; qvinnan åtnjuter ock hos dem en stor aktning, hvilket alltid måste anses såsom ett vackert bevis på en nations ståndpunkt i civilisationen; kortspel äro helt och hållet förvista från umgänget i enskida hus och man träffar svårligen i Förenta Staterna exempel på att gifta persomer, som påräkpa anseende i det allmänna, våga trotsa den allmänna anständighetskänslan ända derhän, att de offentligt underhålla konkubiner. Detj är sant att man emot dessa fördelar äfven kan uppställa en ganska mörk skuggsida hos Ameri vanerne uti det vinglerisystem och den bedräglig-1