BUUTAUUIBA PIVIEHICE CINUS JUTEWT UJRONYSSULTCL.D
Svar på proscktorn Er Doktor Liedbecks öpp?
bref i Aftonbladet N:ris 254, 255 ).
Ty Almänhe:en nu som förr i tiden
Ger djefvalen vår sång och strängasp
Efter VITALIS.
Med utmärkt nöje emottog jag Ditt bref af den !
Okxtober, hvari jsg erkänner Din orubbade vänsk:
för mig. Likväl finnes det något deruti, som kun
störa mitt vanliga !ugn, om jag kände mig rikti
träffad deraf. Elt( är att Du vill slåss med mig, )
vetandets och sanningens vägnar; men som jag ici
vet mig hafva förfördelat någondera af besagde n
tabiliteter, mer än de andra menniskors harn, :
tror jag mig icke böra antaga utmaningen. Ett a:
nal är, att Du besvärat Aftonbladet, som har nc
att syssla ändå, med vår korrespondens, hvilke
om den fortsättes så, som den begynt, knapp: lär
komma att intressera någon i Sverges rike mer ä
Dig och mig; och då äfven jag nu, efier min geao
flera års studium och erfarenheter vunna öfvertyge
se om den Homeopathis otillräcklighet för pra?
tiskt behof, som jag en gång lärde känna, numer
föra intresserar mig för densamma, och ej finne
att det åligger mig att emot Dig taga den gam
medicinens försvar, så vet jag sannerligen ick
hvarföre jag skulle inlåta mig i en onödig, af inge
besaktad strid. Om jag nu ingår i ett kort svar
mål, så sker det endast af vänskap och aktning fc
Dig, för att få tillfälle att göra rättvisa åt Dina u
märkta förtjenster om. den nya medicinska Lära!
och för a:t en gång för alla ådagalägga, att jag
detta fall icke gör anspråk på några. Följande lill
historik skall framställa mitt förhållande till Home:
patkien.
Nyss blifven Doctor, således ännu utsn egen mt
dicinsk erfarenhet, började jeg anställa försök me
hom. läkemedel; första året högst bristfälliga, sede;
mera bättre. Mina iakttagelser voro imedlerti
hvarken serdeles talrika eller tillförlitliga, då jaj
till följe af ett slags utmaning, 1833 utgaf en bre
chere )Om Homeopathikens. Du vet sjelf, att den
na icke innehåller en enda specificerad sjukdom
behandling af mig, utan blott i allmänna ordalag ef
yrkande på friket i forskning i allmänhet, och ser
skildt angående Homeopathi. Jag har icke trott mi
beböfva säga Dig, att detta lilla hastverk (som en
ligt förordet sammanskrefs på 8 dagar, såsom D
säkert också sjelf påminner Dig) icke får betrakta
annorlunda än som ett resultat af min läsning a
Hom. skrifter, icko som en redogöreise för reda
vunnen. erfarenhet, då innehållet tydligen vittna
derom. Imedlertid har Du begagnat Dig deraf, fö
att tillvita mig en lättsinnig motsägelses. Jag tro
icke att motsägelsev är rätta ordet, för att beteck
na den förändring i åsigter, som en vetenskapsman
till följe af sina egna studier eller vetenskapen
formförändringer. tillegvar sig. — Jag mrekar doci
ingalunda, att jag om Hom. ändrat öfvertygelse, se
dan fleråriga erfarenbeer tvungit mig dertill; mejl
det var mig ovädtadt att fiona Dig bland dem, so04
tyckas betrakta dylika öfvergångar såsom moralisk
fel eller Religionsförändringar. Huru dermed mi
må vara, så är det inom. vetenskaperna ett alldag
ligt fenomen, och måste ofta så vara, tilldess at
de såsom fällkomliga blifvit stereotypiserade. Brown
lära intog i en hast hela den medicinska veriden
men förkastades åter allmänneligen, båda delarn
inoro så kort tid, att de fleste, som vid. dess upp
hof omfatiade den med brinnande. enthusiasm, nöd
gades innan sin död erkänna dess falskhbet och öf
vergifva den, änskönt mången bland dem skrifvi
tjocka böcker i dess anda; andra. exempel att för
tiga. — Sålunda har ock jag nu, 48492, förklarat
att jag af öfvertygelse upphört med Homesopathien
utöfning; icke derföre att jag, som mängden, anså;j
den fullkomligt och i all händelse overksam, mer
emedan jag ansåg den i sitt närvarande outveckiad:
skick, som en undantags-medicin, som sällan el
ler aldrig skall egna sig till praktiken. Jag ha
ock erkänt, att jag sett verkningar af de små do
serne, och all jag är öfvertygad, att de hafva o
rätt, som tro dem utan undantag overksamma
men jag har också ödmjukt erkänt, att min öfver
bygelse i en så svår sak kan hafva blifvit miss
ledd. Kan jag då väl med mitt afträdande elle
med min yttrade öfvortygelse anses hafva skadat el
ler förnekat saken? Jag tror, att min ringa person
och min enskilda öfvertygelse, ej serdeles betyda
) Red. anser sig böra nämna, att detta svar inlem
nades -redan i början af förra veckan, men at
tryckningen tillfälligtvis kommit att fördröjas.