BUUTAUUIBA PIVIEHICE CINUS JUTEWT UJRONYSSULTCL.D Svar på proscktorn Er Doktor Liedbecks öpp? bref i Aftonbladet N:ris 254, 255 ). Ty Almänhe:en nu som förr i tiden Ger djefvalen vår sång och strängasp Efter VITALIS. Med utmärkt nöje emottog jag Ditt bref af den ! Okxtober, hvari jsg erkänner Din orubbade vänsk: för mig. Likväl finnes det något deruti, som kun störa mitt vanliga !ugn, om jag kände mig rikti träffad deraf. Elt( är att Du vill slåss med mig, ) vetandets och sanningens vägnar; men som jag ici vet mig hafva förfördelat någondera af besagde n tabiliteter, mer än de andra menniskors harn, : tror jag mig icke böra antaga utmaningen. Ett a: nal är, att Du besvärat Aftonbladet, som har nc att syssla ändå, med vår korrespondens, hvilke om den fortsättes så, som den begynt, knapp: lär komma att intressera någon i Sverges rike mer ä Dig och mig; och då äfven jag nu, efier min geao flera års studium och erfarenheter vunna öfvertyge se om den Homeopathis otillräcklighet för pra? tiskt behof, som jag en gång lärde känna, numer föra intresserar mig för densamma, och ej finne att det åligger mig att emot Dig taga den gam medicinens försvar, så vet jag sannerligen ick hvarföre jag skulle inlåta mig i en onödig, af inge besaktad strid. Om jag nu ingår i ett kort svar mål, så sker det endast af vänskap och aktning fc Dig, för att få tillfälle att göra rättvisa åt Dina u märkta förtjenster om. den nya medicinska Lära! och för a:t en gång för alla ådagalägga, att jag detta fall icke gör anspråk på några. Följande lill historik skall framställa mitt förhållande till Home: patkien. Nyss blifven Doctor, således ännu utsn egen mt dicinsk erfarenhet, började jeg anställa försök me hom. läkemedel; första året högst bristfälliga, sede; mera bättre. Mina iakttagelser voro imedlerti hvarken serdeles talrika eller tillförlitliga, då jaj till följe af ett slags utmaning, 1833 utgaf en bre chere )Om Homeopathikens. Du vet sjelf, att den na icke innehåller en enda specificerad sjukdom behandling af mig, utan blott i allmänna ordalag ef yrkande på friket i forskning i allmänhet, och ser skildt angående Homeopathi. Jag har icke trott mi beböfva säga Dig, att detta lilla hastverk (som en ligt förordet sammanskrefs på 8 dagar, såsom D säkert också sjelf påminner Dig) icke får betrakta annorlunda än som ett resultat af min läsning a Hom. skrifter, icko som en redogöreise för reda vunnen. erfarenhet, då innehållet tydligen vittna derom. Imedlertid har Du begagnat Dig deraf, fö att tillvita mig en lättsinnig motsägelses. Jag tro icke att motsägelsev är rätta ordet, för att beteck na den förändring i åsigter, som en vetenskapsman till följe af sina egna studier eller vetenskapen formförändringer. tillegvar sig. — Jag mrekar doci ingalunda, att jag om Hom. ändrat öfvertygelse, se dan fleråriga erfarenbeer tvungit mig dertill; mejl det var mig ovädtadt att fiona Dig bland dem, so04 tyckas betrakta dylika öfvergångar såsom moralisk fel eller Religionsförändringar. Huru dermed mi må vara, så är det inom. vetenskaperna ett alldag ligt fenomen, och måste ofta så vara, tilldess at de såsom fällkomliga blifvit stereotypiserade. Brown lära intog i en hast hela den medicinska veriden men förkastades åter allmänneligen, båda delarn inoro så kort tid, att de fleste, som vid. dess upp hof omfatiade den med brinnande. enthusiasm, nöd gades innan sin död erkänna dess falskhbet och öf vergifva den, änskönt mången bland dem skrifvi tjocka böcker i dess anda; andra. exempel att för tiga. — Sålunda har ock jag nu, 48492, förklarat att jag af öfvertygelse upphört med Homesopathien utöfning; icke derföre att jag, som mängden, anså;j den fullkomligt och i all händelse overksam, mer emedan jag ansåg den i sitt närvarande outveckiad: skick, som en undantags-medicin, som sällan el ler aldrig skall egna sig till praktiken. Jag ha ock erkänt, att jag sett verkningar af de små do serne, och all jag är öfvertygad, att de hafva o rätt, som tro dem utan undantag overksamma men jag har också ödmjukt erkänt, att min öfver bygelse i en så svår sak kan hafva blifvit miss ledd. Kan jag då väl med mitt afträdande elle med min yttrade öfvortygelse anses hafva skadat el ler förnekat saken? Jag tror, att min ringa person och min enskilda öfvertygelse, ej serdeles betyda ) Red. anser sig böra nämna, att detta svar inlem nades -redan i början af förra veckan, men at tryckningen tillfälligtvis kommit att fördröjas.