stadens dräitselverk m. m., innehöll sista numre af Najasden en berättelse om en sednare verk stälid justering af eit äldre protokoll, hvilke berättelse, under förutsättning att den, såsom förmod2, instämmer med verkliga förhåliandej lemnar eti verkligen förvånande ytterligare bevi på huru långt anspråk och brist på kunskap formerna eller aktning för dem kunna strick sig bos en embetsman, som likväl redan i mån ga år haft sig anförtrodd att förestå styrelsen s en hel provins. Det lyder sålunda: Ä!ven protokollsjasteringen föriiden gårdag kun de ej sflöpa utan sin tilla scen. Då stadens inne vånars, som endast till ringa antal sammankommi efter uppläsnisgen a 4838 års protokoll, hvilke blott upptog resultaten, men ingen diskussion, til fråsades om de hade något att mot protokollet an märka, framställde en talare, ganska hofsamt, de enda anmärkningen, att utan att hvarken vilja eile kunna bestrida protokollets riktighet, zunde han, fö sin del, detsamma icke godkänna, enär det för hvs och en torde vara omöjligt att, efter tre år, minna allt hva tl som pesserada; men säkert vore, att de uieslatns, ;ka omatändlika dissussionen uppto Orsaken och aaledningen !-varföre stadens innevåna re då afslogo förslaget till de nödige förändringarn i drätsellommissionens reglemente, hvilket torde va ra af mycken vigt för sakens bedömande. — Härti upplysta pfotokol!sföraren, att om än icke diskussio nen blifvit upptagen, förändrade detta icke hufvud saken. Talaren förnyade då sin framställning, a! anmärkningen icke gällde hufvudsekliga resultatei utan endest de af diskussionen synbara orsakerne hvarföre detta blef? sådant; och anhöll han! att, följd af nu vexiade upplysningar, herr landsh. täck tes åryo tillfråga stadens innevånare, huruvida d ansåzo sig kunna upplästa protoko:let godkänna Härtill svarada hr landsh. på sitt van!iga human sätt, att han skalle bjuda till sköta ärendet, uta några påminnelser från berretp;hvilket åter föran ledde tolaren replikera, att han ingalunda dristat si; framställa nåson spåminnelse,, utan endast en öd mjuk anhållan. Denna anhållan b!efimedlertid hvar ken bifalien eller ens vidare besvarad, utsn öfver gick hr landeh. med sådan skyndsamhet till upplä sande f det sednare protokollet, att icke allenas stadens innevånare icke hunno rätt fatta, huruvid: någon vidare framställning skulle ske eller ej, utar äfven det befästande klubbslaget i ifren glömdes. — Mot protokollet för dena 26 sistl. gjordes inga vä sendtliga anraärkningar, utan var det affattsdti huf vudsaklig överensstämmelse med den berättelse, Na: jaden derom redan inzehållit. — Någon uppiysning om, huru hr ilandsh. nu ämnar bringa detta hoptrass lade ämne till ett önskligt och ändamålsenligt slu — erbölo stadens innevånare naturligtvis icke. — I hufvudsaken hafva de egentligen ännu aldrig fåt yttra sig,, emedan deras Nej begge gångerna icke framkallats af, hufvudsakens ogillande, utan vari nödvändiga protester emot föredragningssälttet.n