stadens dräitselverk m. m., innehöll sista numre
af Najasden en berättelse om en sednare verk
stälid justering af eit äldre protokoll, hvilke
berättelse, under förutsättning att den, såsom
förmod2, instämmer med verkliga förhåliandej
lemnar eti verkligen förvånande ytterligare bevi
på huru långt anspråk och brist på kunskap
formerna eller aktning för dem kunna strick
sig bos en embetsman, som likväl redan i mån
ga år haft sig anförtrodd att förestå styrelsen s
en hel provins. Det lyder sålunda:
Ä!ven protokollsjasteringen föriiden gårdag kun
de ej sflöpa utan sin tilla scen. Då stadens inne
vånars, som endast till ringa antal sammankommi
efter uppläsnisgen a 4838 års protokoll, hvilke
blott upptog resultaten, men ingen diskussion, til
fråsades om de hade något att mot protokollet an
märka, framställde en talare, ganska hofsamt, de
enda anmärkningen, att utan att hvarken vilja eile
kunna bestrida protokollets riktighet, zunde han, fö
sin del, detsamma icke godkänna, enär det för hvs
och en torde vara omöjligt att, efter tre år, minna
allt hva tl som pesserada; men säkert vore, att de
uieslatns, ;ka omatändlika dissussionen uppto
Orsaken och aaledningen !-varföre stadens innevåna
re då afslogo förslaget till de nödige förändringarn
i drätsellommissionens reglemente, hvilket torde va
ra af mycken vigt för sakens bedömande. — Härti
upplysta pfotokol!sföraren, att om än icke diskussio
nen blifvit upptagen, förändrade detta icke hufvud
saken. Talaren förnyade då sin framställning, a!
anmärkningen icke gällde hufvudsekliga resultatei
utan endest de af diskussionen synbara orsakerne
hvarföre detta blef? sådant; och anhöll han! att,
följd af nu vexiade upplysningar, herr landsh. täck
tes åryo tillfråga stadens innevånare, huruvida d
ansåzo sig kunna upplästa protoko:let godkänna
Härtill svarada hr landsh. på sitt van!iga human
sätt, att han skalle bjuda till sköta ärendet, uta
några påminnelser från berretp;- hvilket åter föran
ledde tolaren replikera, att han ingalunda dristat si;
framställa nåson spåminnelse,, utan endast en öd
mjuk anhållan. Denna anhållan b!efimedlertid hvar
ken bifalien eller ens vidare besvarad, utsn öfver
gick hr landeh. med sådan skyndsamhet till upplä
sande f det sednare protokollet, att icke allenas
stadens innevånare icke hunno rätt fatta, huruvid:
någon vidare framställning skulle ske eller ej, utar
äfven det befästande klubbslaget i ifren glömdes. —
Mot protokollet för dena 26 sistl. gjordes inga vä
sendtliga anraärkningar, utan var det affattsdti huf
vudsaklig överensstämmelse med den berättelse, Na:
jaden derom redan inzehållit. — Någon uppiysning
om, huru hr ilandsh. nu ämnar bringa detta hoptrass
lade ämne till ett önskligt och ändamålsenligt slu
— erbölo stadens innevånare naturligtvis icke. —
I hufvudsaken hafva de egentligen ännu aldrig fåt
yttra sig,, emedan deras Nej begge gångerna icke
framkallats af, hufvudsakens ogillande, utan vari
nödvändiga protester emot föredragningssälttet.n