— Franska deputeradekammarens samman sättning år 41842. Genom ministern för inrike ärenderna i Frankrike, har en jemförelse-tabel öfver valen till deputerade-kammaren år 1853! och år 4842 blitvit utgifven, och deraf inbem tas, att den i år upplösta kammaren hade följan de elementer, nemligen: Från Kassationsdomstolen 43 leiamöter; frå: Kammoarrätten 7; från Cour royale 34; frå: Domstolarne af första instansen 86; Ministra 6; från Statsrådet 38; från Konseljen för all männa undervisningen 2; från Prefekturkonsel jen 6; från administrationens serskilda grena 20; från franska institutet 13; 2 skriftställare 4 astronomisk observator; 4 direktör för normals;skolan; 4 inspektör vid academie de Paris; 4 bibiiotekarie; 4 medicine professor; 4 juris dito 4 teknologie professor; 4 öfveringeniör och ebe för brooch vägbyggnader; 4 president ibyggnadsintendects-embetet; 4 inspektör för stuterierne; 4 dito för eivillistan; 4 intendent ö:ver hertigens af Aumal egendomar; 4-direktör för kong! Gbelinsfabriken; 4 kassör vid amortissemangskarsan; 3 direktörer vid franska banken; 4 regissör vid Octroi de Paris; 4 postmistare; 44 generailöjtnanter; 40 fältmarskalkar. 3 misitarintendenter; 33 officerare af serskilda grader; 4 viceoch 4 konrtreamiral; 4 kapten vid flottan; 4 sjöofficer ur tjenst; 53 märer:; 4 gruicbhe; 2 ingeoiörer för brooch vägbygenader; 4 ingeniör vid flottan, och ändtligen 7 godsäcare, ö bankierer, 47 grosshandlare, 2 skeppsredare, 8 fabriksägare, 8 jernbruksägare, 41 metallfiaerare, 4 bildhuggare och 8 läkare. Då man resumerar denna förteckning, så visar den 86 till förvaltningen hörande personer, 70 domare, 65 sdvokater eller alimänna åklagare; 61 militirer, 53 märer; 36 näringsidksro, godsigarne inberäknade; 24 litteratörer, konstnärer och lärd2, samt 8 läkare. Med undantag af högst 52 äro allesamman att anse som statens embetseller tjanstemän. Då man känner hur inskränkt valrätten är i Frankrike, kan man ej förundra sig öfver det resuitat de frambringa, och då man ser en så ojemförligt stor pluralitet af embetsoch tjenstemän i, representationen, finner man det än mindre besynnerligt, att franska representationen synes äga Uli siti förnämsta syfte att votera miliarder och befordra statslyxen. SEEN KAS