— Franska deputerade- kammarens samman
sättning år 41842. Genom ministern för inrike
ärenderna i Frankrike, har en jemförelse-tabel
öfver valen till deputerade-kammaren år 1853!
och år 4842 blitvit utgifven, och deraf inbem
tas, att den i år upplösta kammaren hade följan
de elementer, nemligen:
Från Kassationsdomstolen 43 leiamöter; frå:
Kammoarrätten 7; från Cour royale 34; frå:
Domstolarne af första instansen 86; Ministra
6; från Statsrådet 38; från Konseljen för all
männa undervisningen 2; från Prefekturkonsel
jen 6; från administrationens serskilda grena
20; från franska institutet 13; 2 skriftställare
4 astronomisk observator; 4 direktör för normal-
s;skolan; 4 inspektör vid academie de Paris; 4
bibiiotekarie; 4 medicine professor; 4 juris dito
4 teknologie professor; 4 öfveringeniör och ebe
för bro- och vägbyggnader; 4 president ibygg-
nadsintendects-embetet; 4 inspektör för stu-
terierne; 4 dito för eivillistan; 4 intendent ö:-
ver hertigens af Aumal egendomar; 4-direktör
för kong! Gbelinsfabriken; 4 kassör vid amor-
tissemangskarsan; 3 direktörer vid franska ban-
ken; 4 regissör vid Octroi de Paris; 4 postmi-
stare; 44 generailöjtnanter; 40 fältmarskalkar.
3 misitarintendenter; 33 officerare af serskilda
grader; 4 vice- och 4 konrtreamiral; 4 kapten
vid flottan; 4 sjöofficer ur tjenst; 53 märer:;
4 gruicbhe; 2 ingeoiörer för bro- och vägbyge-
nader; 4 ingeniör vid flottan, och ändtligen 7
godsäcare, ö bankierer, 47 grosshandlare, 2
skeppsredare, 8 fabriksägare, 8 jernbruksägare,
41 metallfiaerare, 4 bildhuggare och 8 läkare.
Då man resumerar denna förteckning, så vi-
sar den 86 till förvaltningen hörande personer,
70 domare, 65 sdvokater eller alimänna åklaga-
re; 61 militirer, 53 märer; 36 näringsidksro,
godsigarne inberäknade; 24 litteratörer, konst-
närer och lärd2, samt 8 läkare. Med undantag
af högst 52 äro allesamman att anse som sta-
tens embets- eller tjanstemän.
Då man känner hur inskränkt valrätten är i
Frankrike, kan man ej förundra sig öfver det
resuitat de frambringa, och då man ser en så
ojemförligt stor pluralitet af embets- och tjen-
stemän i, representationen, finner man det än
mindre besynnerligt, att franska representationen
synes äga Uli siti förnämsta syfte att votera mi-
liarder och befordra statslyxen.
SEEN KAS