se, att den åsyftade nyttan dermed vinnes för
det hela, taga i anspråk en ständig utöfning af
urskillning och omdöme. Det är en angelägen-
het lika mycket för hjertat och känslan, som
för förståndet och omtankan. Aldrig kan der-
före något slag af allmänna ärender vara mera
egnadt än detta. att tillhöra medborgares befatt-
ning, äfvensom att hvila på förtroende: förtro-
ende af andra medborgare till deras omtanka
och nit, som åtaga sig . befattningen, .samt för-
tröstan hos de behöfvande, att hos fättigvårds-
styrelsen kunna påräkna ett faderligt deltagande
för ögonblicket och ett stöd vid försöken att ge-
nom egen ansträngning och arbetsamhet försätta
sig i något drägligare belägenhet.
Är man nu ense om, att antaga och följa
detta såsom en första grundsats, så är det äfven
klart, att fattigvårdsstyrelsen härigenom får en
ganska vidt omfattande kallelse och jemväl en
moralisk verkningskrets.... Det blir icke blott
dess göromål att utdela penningar, utan äfven
att utöfva. en patriarkalisk uppsigt öfver-hela
den fattigare befolkningen. Denna uppsigt har,
med undantag af den obetydliga andel deri, som.
det varit möjligt för presterskapet att utöfva
och hvilken iekxe kan blifva stor i en försam-
ling med t. ex. 3 å 4 prester och 3 å 4000
församlingsboer hos hvilka nöden redan. är gäst
eller står för dörren, hittills helt och bhiållet le-
gat i polisstyrelsens och hufvudsakligen i polis-
betjeningens händer. Med en väl organiserad
fattigvård borde likväl den egentliga polisstyrel-
sen, som icke är något förvaltande verk, aldrig
behöfva befatta sig med annat än det, som hör
till. dess. egentliga bestämmelse, det vill säga
med den yttre ordningens vidmakthållande jemte
upptäckande af upphofsmän till begångna dför-
brytelser m. m. Detta ger ock redan i och för
sig sjelf tillräckligt att bestyra för polisen, och
ingenting synes böra för densamma vara kär
rare, än att blifva befriad från ett af sina
nuvarande svåraste bekymmer, att veta hvad den
skall företaga med personer, som icke begått nå-
got brott, men som af nöden på alla möjliga sätt
frestas att begå sådana.
Hvad vi nu yttrat är i sig sjelf alldeles in-
genting nytt, utan innefattar satser, som troli-
gen ofta förut blifvit hvar för sig upprepade;
men man kan icke nog mycket hålla uppmärk-
samheten fästad derpå, om man vill leda sig till
en väl organiserad fattigvårdsstyrelse, nemligen
så väl organiserad, att den i sin sammansätt-
ning må äga någon borgen äfven för framtida
bestånd och en tillräcklig eggelse för ledamö-
terne, att icke låta nitet för en af de visserli-
gen vackraste, men minst roande bland allå be-
fattningar, efter. en kort tid svalna, och icke
alltsammans sålunda bero på den tillfälligheten,
som annars hos oss så ofta inträffar, om det
finnes en person, hvilken vill låta lassa hela det
hufvudsakliga besväret på sina skuldror.
Har man: nu imedlertid utgångspunkten gif-
ven, så bör det icke vara svårt att, om äfven :
med ett och annat alltid i förstone oundvikligt
misstag i detaljerna, som likväl kan förbättras,
slutligen komma tiil ett tillfredsställande, resul-
tat, då man bar en så god, grund att bygga på,
som de af den. förra fattigvårds-kommitteen:fö-
reslagna -kommunal-nämfnderna. Se här nu i
korthet ett utkast till sjelfva byggnaden, sådan
vi föreställe oss att den lämpligast kan och bör
uppföras på denna grundval.
Det första är naturligtvis att få grundvalen
färdig, d. Vv. s. kommunalnämnder miste till-
sältas i: alla hufvudstadens territorialförsam-
lingar, hvarvid formen för den redan befintliga
inrättningen deraf i Storkyrko- och Jakobs: för-
samlingar. synes vara ganska ändamålsenlig,
nemligen så, att. hvarje församling indelas i vissa
distrikter samt en ordningsman och en supple-
ant utses för hvarje sådant, med iakttagande
deraf, att distrikterna icke göras större än att
nyssnämnde båda personer kunna anses. för-
pligtade och blifva i stånd-att-taga en närmare
kännedom om deras invånare, dessas ekonomi-
ska belägenhet och sysselsättning m. m.
Det andra och vigtigaste är, att alla dessa
kommunalnämnder. ,måste ega ett ständigt såm-
band, en gemensam föreningspunkt, hvilket, är
så mycket nödvändigare, som deras verksamhet,
i den större skala hvarom här är fråga, eljest
skulle blifva fullkorligt illusorisk, utom det.att
ett så stort antal personer aldrig kunna. såsom
styrande handla med nog enhet och kraft, oeh
att en alltför svår tyngd jemförelsevis. skulle
falla på nämnderna i de församlingar, som hafva
det , minsta antalet ;förmögne och deremot det
största antalet fattige. Detta -samband, denna
föreningslänk skulle lämpligen kunna erhållas
genom delegåtion från kommunalnämnderna, det
vill säga genom val, som de antingen hvar!för
BREES EN ARR ES ggr RON NI RENAR