1) Dylika uttryck äro nu på modet. Sålunda tala Carus i dess Cranioscopie om en annan sådan är Galls; de fianas, som antingen neka (Kerr) elle sjelfva vilja hafva upptäckt ett annat blodomlopp än det Harvey fann o. s.:v. En bättre Homeopa thik än Hahnemanns, synnerligen än den på 183 talet, utvecklas ock i mon af vexande erfarenhet Vid detta allt erinrar jag mig ovilkorligen Apo stelens ord: icke det kornet, som lägges i jorder uppstår, utan ett annat och mycket herrligare : och der ha vi åter innehållet utaf det motto a Göthe, som ofvan är valdt. — Härvid ännu er anmärhning. — Att benämna äldsta formen o ;Homeopathien för Hahnemannismp är tvärte: mot det vanliga Tyska språkbruket och begreppei af dessa ord. Det är just den äldsta formen a Hahnemanns homeopathiska naturlära, som ut: gör det första och bästa motstycke emot Hahne mannismen med dess mest på 1830:talet tillkomns inkonseqvenser och öfverdrifter, på hvilka äfven jag långt för detta både bär och förut på Tysk botten uppmärksammat, samtidigt som den absoluta potentieringstheorien fanns förkastelig. Et närmande till Hahnemanns äldsta form af Bomeo: pathik, oförstådd af seklets föregående decennier börjar först i detta alt taga ut sin rätt. — Om den store Kant har en tänkare yttrat, att hen med åren blef mer och mer Kantian. Dylikt kan med rätta äfven sägas om Hahnemann på hans höga ålderdom Ehrenberg har ock visat det Leewenhoeck på sin ålderdom, i mon synen aftog, sje!f bestridde sina egna mikroskopiska upptäckter och erfarenheter under mannaåldern. Så har ock jag bedömt Hahnemanns förhållande till dosläran (Hyglea VI, 509.)