meet
förste? Det finnes de, som ifrigt eftersträfva
denna ära. Barberini har mer än en gång talat
raed mig om den passion, med hvilken han äl-
skar er. Doria, sjelfve den högmodige Doria
har sagt mig . -
— Inga prinsar, om det är möjligt; de hafva
för mycken ärelystnad i hjertat och kärlek i
hufvudet.
— Ni har rätt, de äro ovärdiga en sådan skatt.
Prinsar, fy då! de skulle fasonera er efter dess
jernbårda etiketts former; de skulle böja edra
behagfulla maner under tyngden af sina cere-
moniösa reverenser; ni skulle kanhända nödgas
blifva en förnäm dara, med palatser och villor.
en lyx af kammartjenare och svit skulle utar
uppehåll belägra er, bålla eder fången under de
onyttiga prerogativer, er titel skänkte er; ni
skulle bli som så många andra af dessa prin-
s03sor, som försvinna från jorden, utan att lemna
ett spår efter sig, och ert namn, så skönt, så
hedradt, namnet Diva, som återljuder från Ita-
lens alla hörn, som snart skall eröfra Wiens
beundran, detta namn skulle förlora sig under
en gammal stamiaflas rost. En fången näkter-
gal, skulle ni icke kunna låta er röst Jjuda
för andra, än familjsalongens kalla porträitter;
för er funnes det icke mer dessa folktriumfer,
de första, de ädlaste triumfer, icke mer någon
parterr, som darrade af exstas och postisk hän-
ryckning, då deres Diva visade sig, då deras
Diva sjöng. Ni är född för konsten, för äran
för applådissemang erna, icke för att lefva i ett
lysande dunkel, inom palatset och dö, en gam
gl Prinsessa, endast känd af sin Omgifning un-
er: er ädla makes vapenprydda thronhimmel,