stranden bildade uppslamningar, hvilka vid ebt äro torra, bilda en barrier för hela kusten, och småningom blifva odlingsbart Jand. Wi försökt att. uppnå kusten ett par engelska mil norr on Tschapu, men till och med vår lätta båt fast nade på grund, och vi måste mer än en mi vada uti gyttjan. Men då man passerat Tschapu höjer sig landet i kullar. Tschapu är den end: plats, hvarifrån den af kejsaren monopoliserade handeln med Japan bedrifves. Hamnen är tem ligen god, men ebb och flod ganska starka. Mec förstäderna har Tschapu ungefär 3 engelska mi i omkrets; hon är byggd i fyrkant, och genom: skäres af talrika kanaler, hvilka få vatten frår Hangt-schen-floden. Något skönare och mer: pittoreskt än irakten kring staden, kan mar icke tänka sig. Så långt ögat når synes all vara en enda by, ur hvilken höga pagoder, ro mantiska grafkapell och tempel höja sig. Denn: trakt kan kallas det chinesiska Arkadien, oct om någon del af China förtjenar detta namn, si är det nejden kring Hangt-schen och Tschapu Invånarne tyckas också finna sin hemort skön ty de hafva sökt att medelst kanaler, vägar planteringar och ansenliga byggnader komm: naturen till hjelp. Ingenstädes funno vi Chine: serne så öppna och vänliga som bär. Dera: förståndiga frågor om vårt Jand wille knapp taga slut, och de tycktes finna nöje i vårt säll skap.s En beskrifning öfver staden ur en en gelsk opiihandlares dagbok, hvilken läses i Times öfverensstämmer hufvudsakligen med ofvanståen de. Nejden är fruktbar, väl odiad och bebygd och förtjusande skön. I hamnen lågo, då denne Engelsman för 2 år sedan besökte den, 2å 300( till en del ganska stora hardelsschunker, hvilke! tydde på en ganska liflig rörelse. Förvånande var också den mängd fjiderfän, ankor, gäss o s. V., som summo längs kusten och på kanalerne. Mandarinerne läto, emot 2 procents profit smugglingen af opium obehindradt gå för sig men besynnerligt nog höllos stadsportarne tillslutne, och Engelsmännen miste på stegar passera öfver stadsmurarne, men blefvo dock ganska vänligt behandlade af Chineserne. Det var I Januari, och de kringliggande kullarne glänste af snö, men på landet nedanföre blommade ärter och bönor. Bland invånarne herrskade många ögonsjukdomar. —