— SE —— — AN
— Sig prins Acquaviva, att jag är färdig att
mottaga honom en gång, en enda gång, märk
det väl, Palestri.
Tonsättaren gjorde tecken att han förstått
henne, och två timmar derefter infördes prins
Acquaviva i Benedettas kammare.
(Slutet följer.)
— —tlitt
— SANN ANEKDOT; PASSERAD 1842. En viss
person blef bjuden till en annan på begrafning, men
hindrad att komma, skref han till den sednsre en
så lydande räkning: S. T. Herr i! Allden-
stund jag, genom mellankommande hinder, ej fick
glädjen att enligt bjudning infinna mig vid begraf-
ningen i Söndags, så torde Tit. hafva godheten så-
som skuld emottaga följande räkning på hvad jag :
bade förtärt, i händelse jag-infunnit mig:
2 koppar kaffe med tilltugg . . - 0 18.
9 glas vin I soc so so vo ss BD 24
40 glas punsch . so ss 2 0 ss or ER
En sexa, minst beräknad till . . 1. —-
S:a . . 2: 49,
hvilka jag med första torde få emotse. Med estime
N.o Då han på denna: räkning icke erhöll svar,
gick han sjelf dit, för att utkräfva sin fordran, men
kade det missödet att blifva utkörd, under förkla-
ring, att ban ju var spritt galen.
— AÅNnErEDotr. En engelsk lord önskade länge
att få lära känna poeten Jobnson; han bjöd honom
till middag. Jobnson kom, men portvaktaren afvi-
sade honom, i anseende till hans vårdslösa klädsel.
En tvist uppstod emellan dem, och lorden kom slut-
ligen sjelf ut, för att se hvad som var å färde. Då
han hörde hvad som var ifråga, betraktade han pde-
ten och sade: aDet är omöjligt, att ni är Johnson.
Ni ser ju ut, som ni ej skulle kunna säga mä till
ett får.. aMäl, utropade Johnson och stirrade på
lorden.