begifvit sig från Hernösand, anländö den fattig och trogne mannen hit, efter att till fots hafva till ryggalagt den långa, för honom obekanta vägen (O. C.) Westervik d. 29 Okt. Såsom något högst o vanligt i Sverge bör anföras, att äkta province-törnrosor på kall jord i dessa dagar utslagit blommor på Torsfall i Gladhammars socken. Ett exemplar a nämnda blommor har bliifvit Red. tillisändt. För dagar sedan hafva på samma ställe äfven Rosa Caenee och hvita province-törnrosor blommat. — Följande har blifvit Red. tillsändt: Efter den storm, hvarunder Edlund och dess hustru från Hasslt drunknade, och hvarom berättelse i detta blad influtit, anträffades i Loftahammars skärgård en kring. hvälfd öka, då det omtalades, att en gammal mean med namnet Ruut från Eds bruk eller socken drunknat, Någon tid derefter påträffades nämnde person uppfluten på Björkö hemmans ägor i nämnde socken, och af åboerne hemfördt insattes liket uti er loge; men då Ruut, utan slägtingar och utan förmögenhet, nekades begrafning i Loftahammars kyrkogård, samt från Eds församling ingen åtgärd med den döde företogs, ehuru det påstås, att presterskepet der biifeit om Ruuts död underrättadt, ansågo Björkö åboer, hvilka vid sädens inkörning voro i behof af logen, sig tvungne ihopspika ena lår, hvaruti Ruuts döda kropp lades, hvarefter den fördes till en liten holme, der den ilandsattes och i flera veckor varit stående, utan annan jordfästning, än öfverdraget ris.n (W. W.) Wisby den 24 Okt. Ett hedrande bevis på fosterländskt tänkesätt har hemmansegaren Lars Larsson Kattlunds i Gröttlingbo företedt, medelst frivillig gåfva åt Wisby gymnasii myntsamling, d. 44 sistl., af 1924 stycken medeltids silfvermynt, ur den oinlösta delen af den åt Kongl. Maj:t och Kronan till inlösen hembjudna silfverskatt, hvilken af egaren, i Maj månad innevarande år, vid dikgräfning upphittades. Det är nu för andra gången kongl. gymnasium från medlemmar af Gottlanss allmoge fått emottaga ett betydligare bidrag till förökande af landets fornminnen. (W. V.) Malmö då. 28 Okt. I Tisdags afion uppkom allmän förskräckelse hos en mängd käringar och barn, hvilka samlats i Själbodgatanm och granneliga hörde huru det hamrade och bultade i S:t Petri kyrka. Händerna sammanknäpptes, knäna böjdes och mången suck drogs från de beklämda brösten. Med en lykta i ena handen och Petri nyckel i den andra, öppnades kyrkodörren af en kyrkans tjenare, som efterföljdes af flere vise män, hvilka med långa och bleka ansigten inträdde i det vördnadsbjudande. templet. Här var tyst som i grafven; man såg i alla vinklar och vrår, men ingenting förmärktes, hvarföre tåget åter begaf sig ut på gatan. Knappi hade man utkommit förrän bultandet å nyo hördes, och då ingen genast kunde förklara orsaken, uppstodo många gissningar och man sade, att det betydde krig och dyr tid m. m. Alltsedan Jerichos eröfring vet man hvilken stor kraft finnes i lurar, och först när stadens högst uppsatte tjensteman uti södra torngluggen pustade i sin lur, upphörde bultandet, hvarefter en hvar gick hem till sitt, för aw jofva på saken, Följande aftonen hördes åter samma hamrande, och man fick då kunskap om, att ljudet kom från en kopparslagares verkstad, hvarst arbetades på en ovanligt stor brännpanna. (M. A.)