varigenom Lbegge gresaarne af den lysande fa-
n Jjen skulle förenas och dess enorma exendo-
nar sålunda samlas till ett hus. I händelse a!
Joses vägran, öfvergingo priusvärdigheten och e-
.eadomarne till ea afligsen greu affamujen, som
denna händelse tog Acquavivas nama och va-
oen. Såsom en erkänsla för de stora tjenste:
lenna familj visat kyrkan, hade påfven sjelf san
tionerat testamentet och bifallit att sjeff låta
exequera det i alla dess punkter.
Berusad af glädje öfver denna nu oförväntad:
lycka, samlade sig Josefs familj till en konselj
innan testamentet ännu blifvit offentliggjordi
man välsignade dena aflidne, som så väl insett
sin ställning och den vördnad han var skyldi;
sitt ädla namn. Man arrangerar allt, att icke
någon svårighet måtta visa sig; man besöke;
zlostret, inom hvars murar den unga arftager-
skan uppfostrats; man talar med entusiasm om
den för henne okända kusinens älskvärda e
senskaper; nunnorna omgifva henne på eti fö-
rekommande sätt, utbreda sig öfver den glans
och den rang som väntar henne; man afvinner
henne bifall till en förening, som förespeglas
benne såsom en skyldighet mot hennes famij
ett offer af en from vördnad för den aflidna fa
drens minne. Då allt sålunda var vil uppgjord:
och öfverenskommet och ingenting fattades wi-
dare än grefve Josefs samtycke, framt ädde hans
moder till honom med hoppet i hjartat och gläd
jen strålande på pananan.
— Er onkel är död! sade hon. Jag kommer
att gifva eder del af det testamente, som gör
eder till chef för familjen Acquaviva och egare
af alla den aflidnes besittningar. Jag lyckönskar
er med hela en moders glädje till r nya vär
dighet och hoppas, att vår familj genom er skall
uppblomstra till all den makt och ära, hvarp:
jen. genom sia ålder och våra förfäders för jan-
ter exer så heliga anspråk. :
Josef darrade af glädje och äreystnad; hans